Mångfald i mångbruksskogarna
Vårt strategiska mål är att stoppa utarmningen av mångfalden på statens mark. Vårt arbete för att främja mångfalden regleras också av flera lagar och standarder.
Helheten är viktig
Hela Forststyrelsen deltar i arbetet för att trygga den biologiska mångfalden.
Skogsbruket tryggar mångfalden i mångbruksskogarna. Vår största satsning på mångfalden i mångbruksskogarna utgörs av natur- och specialobjekten, som vi genom vårt eget beslut har fredat från skogsbruksåtgärder.
Områden som utgör nio procent av mångbruksskogarna lämnas utanför skogsbruket. I dessa områden finns det cirka 100 000 naturobjekt och cirka 30 000 förekomster av hotade arter.
En annan viktig satsning på mångfalden i mångbruksskogarna är mängden död ved som vi lämnar kvar i skogarna. Enligt riksskogstaxeringarna finns det mer död ved i våra mångbruksskogar än i genomsnitt i vårt land – vid natur- och specialobjekten två eller tre gånger mer än i genomsnitt.
Våra aktiva naturvårdsåtgärder, som vi vidtar i samband med skogsbruket, utgör en separat helhet. I samband med skogsbruksåtgärderna vidtar vi också naturvårdsåtgärder. Vi satsar numera mer på naturvården än någonsin tidigare.
Det ekologiska nätverket utgör en grund för mångfalden
Inom skogsbruket ser vi i fråga om landskapet skogen som en helhet där metoderna för att trygga mångfalden varierar beroende på område. I mångbruksskogarna utgör det ekologiska nätverket en grundkonstruktion för olika områden och definierar också hur skogarna ska behandlas.
Det ekologiska nätverket består av skyddsobjekt, ekologiska förbindelser och stödområden. I dessa områden vidtar vi inga skogsbehandlingsåtgärder. Alternativt behandlar vi områdena varsamt med hänsyn till deras särskilda karaktär.
Naturobjekten helt utanför verksamheten
Kärnan i det ekologiska nätverket utgörs av naturskyddsområdena, de värdefulla naturobjekten och en del av artförekomsten.
Till naturobjekten hör bland annat lundar och ädelträskogar, urskogar och moskogar med stort inslag av död ved, solexponerade områden, vårdbiotoper, berg och branter, frodiga myrmarker samt omgivningarna kring småvatten, källor samt skogar längs större och mindre bäckar. En del av dessa värdefulla livsmiljöer är objekt som nämns i skogslagen och naturvårdslagen.
Kring dessa objekt idkas begränsat skogsbruk eller inget skogsbruk alls.
Ekologiska korridorer och stödområden främjar artspridningen
Ekologiska korridorer och spridningsöar binder samman de kärnor där inget skogsbruk bedrivs. Syftet med dessa är att främja möjligheterna för olika arter att sprida sig mellan områdena. I det ekologiska nätverket ingår dessutom olika stödområden såsom miljövärdeskogar och specialområden där mångfalden är stor. Även rekreations- och landskapsobjekten stöder det ekologiska nätverket.
Vi planerar åtgärderna för specialobjekten separat
Planeringen och behandlingen av specialområdena varierar från fall till fall. Behandlingen av skogar som gränsar till skyddsområden planeras i samarbete med experter från Forststyrelsens Naturtjänster.
Forststyrelsen har många slags specialområden som har inrättats med egna beslut. Genom områdesspecifik planering tryggas de särskilda naturvärden som finns i dessa. Genom att inrätta specialområden i närheten av små skyddsområden eller koncentrationer av naturobjekt kan man öka dessa områdens ekologiska värde.
Bekanta dig med det områdesekologiska nätverket i tjänsten Utflyktskarta
Du kan bekanta dig med det områdesekologiska nätverket i tjänsten Utflyktskarta. I tjänsten ingår uppgifter om var statens mångbruksskogar ligger och vilka specialobjekt som finns i dem som ett separat kartlager. I tjänsten syns vilka naturobjekt som står helt utanför verksamheten och övriga specialobjekt, såsom landskapsvårds- och strövområden. I tjänsten syns också andra objekt där vi tar hänsyn till objektets särdrag i all verksamhet.
Sevärdheter i mångbruksskogarna, såsom kulturarvsobjekt och naturminnesmärken, kan du välja i menyn under sightseeingdestinationer.
Vi utökar aktivt mängden död ved
Många av skogarnas hotade arter behöver murkna träd. Genom att lämna naturvårdsträd säkerställer vi att det finns tillräckligt mycket död ved även under beståndets kommande utvecklingsfaser. Naturvårdsträden har även en stor betydelse för landskapet.
De naturvårdsträd som vi lämnar är ovanligt grova och speciella träd samt hålträd. Grupper av naturvårdsträd ska helst bestå av grova lövträd, i synnerhet stora aspar och sälgar. Grova tallar är också betydelsefulla som naturvårdsträd, eftersom stora rovfåglar kan bygga bo i dem.
Grupperna av naturvårdsträd placeras med hänsyn till ekologiska och landskapsmässiga faktorer. För arter som är beroende av död ved är det bättre med koncentrationer av naturvårdsträd än med enskilda naturvårdsträd eller grupper med några få träd.
Enligt den uppdaterade miljöguiden ska död ved inte drivas alls. Även de högstubbar som ska lämnas kvar i samband med drivningar ökar mängden död ved i skogarna.
Vi sköter naturen i samband med skogsbruksåtgärderna
Mängden naturvårdsarbeten inom skogsbruket ökar i framtiden och därför har vi anställt nya planerare.
I mångbruksskogarna varierar behovet av skötsel, objekten och möjligheterna områdesvis. År 2019 utredde vi det ekologiska behovet av naturvård i mångbruksskogarna och producerade bland annat en bedömning av potentiella objekt för aktiv naturvård. Med tanke på arealen har myrar som kan restaureras den största potentialen för naturvård. I samband med restaureringen av myrar och skötseln av vattenhushållningen kommer vi att ta allt större hänsyn till klimateffekterna genom att hellre restaurera frodigare utdikade myrar på tvinmark och impediment än riktigt karga myrar.
Enligt Finlands regerings riktlinjer ska vi i samband med skogsbruket satsa starkt på aktiv naturvård, klimathållbarhet och rekreation. Exempel på nya åtgärder som vi kommit överens om är att lägga om behandlingen av torvmarker, öka skogarnas tillväxt med hjälp av gödsling och förädlat plantmaterial samt utarbeta ett nytt program för naturvårdsåtgärder. I programmet ingår bland annat naturvård av lundar och solexponerade miljöer, restaurering av myrar, ökad användning av bränning samt restaurering av bäckar och borttagande av vandringshinder för fisk.
Skogbruksets aktiva naturvårdsåtgärder
Forststyrelsen Skogsbruk Abs aktiva naturvårdsåtgärder är till exempel bränning av grupper av naturvårdsträd, återställande av myrar, restaurering av bäckar, avlägsnande av vandringshinder i strömmande vatten, skötsel av lundar och solexponerade miljöer samt bekämpning av skadliga främmande arter.
Vi planerar och genomför naturvården kostnadseffektivt i samband med andra skogsbruksåtgärder och koncentrerar våra ansträngningar till de objekt som är viktigast för den biologiska mångfalden. Syftet med naturvårdsåtgärderna är ofta också att skapa annan nytta, till exempel med tanke på turism eller jakt och fiske.
Återställande av myrar i samband med skogsbruksåtgärder
Statens vidsträckta mark- och skogsområden ger goda förutsättningar för att bevara och utveckla de stora myrkomplexens naturvärden. Vi försöker hitta myrar att återställa i samband med skogsbruket i närheten av skyddsområdena, men också på tvinmark eller andra karga skiften där träden växer glest och där återställandet inte påverkar skogsbruket i någon högre grad. Sådana områden är till exempel de myrar där utdikningarna på 1970–1980-talet misslyckades.
Vi återställer myrarna genom att fylla igen eller dämma upp dikena samt vid behov ta bort träd. Vi försöker utföra arbetet på ett kostnadseffektivt sätt: exempelvis kan vi ta bort trädbeståndet i ett område som ska återställas samtidigt som vi avverkar i närområdena och dämma upp diken i samband med iståndsättningsdikningen på ett annat skifte.
Ofta samarbetar vi med Naturtjänsters experter när vi väljer objekt som ska återställas och vidtar de konkreta naturvårdsåtgärderna. Avrinnande vatten från en myr som återställs kan ledas till myrarna i närliggande naturskyddsområden. Det är också förnuftigt att anlita samma entreprenörer för projekt inom skogsbruket och i naturskyddsområdena.
Avlägsnande av vandringshinder och restaurering av bäckar
Genom Forststyrelsens skogar slingrar sig 36 000 kilometer skogsvägar. I samband med vägarbeten på dessa vägar kontrollerar vi om vägtrummorna utgör vandringshinder för fisk eller andra vattenlevande organismer. Ett hinder kan uppkomma till exempel om en vägtrumma är för torr, vattnet strömmar för fort eller vattnet faller nedanför vägtrumman.
I de enklaste fallen kan vi åtgärda vandringshindret genom att höja vattennivån nedanför vägtrumman eller installera trumman på nytt. Om det handlar om en fors eller ett strömt ställe kan vi i samband med vägarbetet överväga att byta ut trumman mot en bågbro. Om en väg används flitigt kan det bli nödvändigt att lämna en torr korridor för djuren i anslutning till bågbron.
Restaureringen av bäckar gör vi i samarbete med experter från Jakt- och fisketjänster.
Kontrollerad vildvuxenhet till nytta för viltet
Varje år säljs tiotals tusen jakttillstånd för jakt i mångbruksskogar som används för skogsbruk.
Skogsbrukets och vilthushållningens behov samordnas i skötseln av viltets livsmiljöer. Mångbruksskogarna kan med hjälp av skogsvård underhålla och utveckla som bra livsmiljöer för vilt. Målet är att trygga levnadsförhållandena för viltet och se till att viltstammarna är livskraftiga och att det finns ett tillräckligt antal bytesdjur.
Vilt rör sig över stora områden och behöver olika slags livsmiljöer och näring beroende på årstid. Det effektivaste och långsiktigaste sättet att sköta viltvården är att bevara, restaurera och skapa nya livsmiljöer för viltet.
Vid plantskogsgallring och förröjning använder vi konceptet ”kontrollerad vildvuxenhet”. Vi röjer inte plantskog och gallringsbestånd för grundligt, utan endast så att vi avlägsnar sly som hämmar gagnvirkets tillväxt.
Orrens livsmiljöer förbättrar vi genom att lämna lövträdsgrupper i öppna landskap. Järpen trivs i täta skogsmiljöer där vi i samband med skogsvården lämnat framför allt alar. Älg- och harbestånden har ökat i nästan hela Finland i och med att mängden ungskog ökat.
Tjädern i särställning i naturvården
Tjädern är en särskilt viktig art med tanke på naturvården i mångbruksskogarna. Därför har skötseln av tjäderns spelplatser en särskild ställning inom skötseln av viltet livsmiljöer och Forststyrelsen har särskilda anvisningar för den.
Tjädern föredrar mogna skogar, men kräver inte nödvändigtvis en gammal skog, eftersom den även trivs i ungskog. Varierande täthet i trädbestånden och tillräckligt med underväxt är egenskaper i skogens struktur som är viktiga för tjädern.
När det gäller landskapsfaktorerna är skogstäcket viktigt för tjädern. En individs årliga revir kan omfatta hundratals hektar. Tjädern måste ha tillgång till olika typer av livsmiljöer för de olika årstiderna.
För att bevara spelet i skogar där det bedrivs förnyelseavverkning genomförs försiktig avverkning i etapper. Däremot kan spelplatserna i odlingsskogarna gallras normalt så att de inte blir för täta för tjädern.
Samarbete som gynnar naturen
Vi samarbetar ofta med experter från Forststyrelsens Naturtjänster och Forststyrelsens Jakt- och fisketjänster när vi väljer objekt att återställa och vidtar naturvårdsåtgärder. Även andra samarbetspartner deltar i arbetet. I mångbruksskogar kan vi till exempel leda avrinningsvatten från myrar som ska restaureras till myrar i närliggande naturskyddsområden. Det är också förnuftigt att anlita samma entreprenörer för projekt inom skogsbruket och i naturskyddsområdena.
Vi deltar också i flera gemensamma projekt för att öka den biologiska mångfalden, till exempel Freshabit LIFE IP (2016–2022), Metsäpeura LIFE (2016–2022), Hydrologi-LIFE (2017–2023), Flygekorre-LIFE (2018–2025) och Beetles LIFE (2018–2023).
År 2019 ingick Forststyrelsen och Finlands naturskyddsförbund ett samarbetsavtal om restaurering av myrar med finansiering från Finlands naturskyddsförbunds Hiilipörssi. Vi restaurerade de första objekten redan samma år. Syftet med arbetet är att återställa myrekosystem som lidit av dikningen till naturtillstånd. Forststyrelsen ansvarar för planeringen av objekten och genomför arbetena.