Forststyrelsens verksamhet i samernas hembygdsområde

Vi sköter, använder och skyddar de naturresurser som vi förvaltar så att förutsättningarna för att utöva samekulturen tryggas. Vi tryggar samernas rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur med hjälp av avtal och förhandlingar samt genom att stödja kommunikation och kulturprojekt på samiska.

Forststyrelsen och samernas hembygdsområde  

Samernas hembygdsområde omfattar Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner samt Lapplands renbeteslags område i Sodankylä kommun. Samernas hembygdsområde hör till ett område som är avsett särskilt för renskötsel.   

Samernas hembygdsområde består till 90 procent av statens markområden som Forststyrelsen förvaltar. Av dessa markområden är 72 procent skydds- och ödemarksområden som Forststyrelsens Naturtjänster förvaltar och 13 procent är naturahushållningsområden som Forststyrelsen Fastighetsutveckling förvaltar. Forststyrelsen Skogsbruk förvaltar 15 procent av arealen och cirka hälften av den omfattas av skogsbruksverksamheten.    

Så här gör vi:

Samernas språk och traditionella näringsfång

I Finland finns det cirka 10 000 samer, av vilka cirka en tredjedel är bosatta i samernas hembygdsområde.   

De samiska språken hör till ursprungsspråken i Europa. I Finland talas nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Alla tre språken är hotade språk. I Finland talar cirka 2 000 personer nordsamiska, 300–400 personer enaresamiska och cirka 300 skoltsamiska. Nordsamiska talas också i Norge och Sverige, medan skoltsamiska talas på Kolahalvön i Ryssland. Enaresamiska har traditionellt talats endast i trakten kring Enare träsk. Tack vare framgångsrik språkrevitalisering har speciellt antalet personer som talar enaresamiska ökat. 

Till samernas traditionella näringar hör fiske, samlande, handarbete, jakt och renskötsel samt dessa näringars moderna tillämpningsformer. Näringarna har en stor samhällelig och kulturell betydelse för samerna. Renskötseln är viktig också som en enskild näring för samerna, trots att en stor del av dem numera får sin utkomst från andra näringar.  

Mer information om samerna hittar du på Sametingets sidor. 

Samernas ställning i lagstiftning och internationella fördrag

Samerna har i egenskap av urbefolkning rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk och sin kultur med tillhörande traditionella näringar. En urbefolkning är inte samma sak som en språklig eller kulturell minoritet. Urbefolkningens rättigheter är till största delen kollektiva rättigheter, medan minoriteters rättigheter normalt handlar om individens rättigheter.  

Med samekultur avses i stora drag samernas kultur med tillhörande näringar. På internationell nivå skyddas dessa rättigheter av artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Urbefolkningens rättigheter ingår i bland annat FN:s urfolksdeklaration. Samernas ställning som urbefolkning lades till Finlands grundlag 1995.  

I grundlagen och sametingslagen finns bestämmelser som gäller ordnandet av samernas språkliga och kulturella autonomi. Uppgifter som omfattas av samernas autonomi sköts av samernas parlament, Sametinget, som samerna väljer genom fria val.   

I skoltlagen finns bestämmelser som gagnar skoltsamerna, levnadsförhållandena och möjligheterna att försörja sig inom skoltområdet samt skolternas kultur. Det uråldriga förvaltningssystemet skolternas byastämma representerar skoltsamerna.   

Samernas språkliga rättigheter tryggas i grundlagen och verkställs i den samiska språklagen.  

Finland har ratificerat Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD, 1992). Genom att följa de frivilliga Akwé: Kon-riktlinjerna som parterna i biodiversitetskonventionen avtalat om siktar avtalsparterna på att bevara lokal- och urbefolkningarnas förhållande till naturen.  Genom att följa Akwé: Kon-riktlinjerna kan vi identifiera skadliga konsekvenser för urbefolkningarna och minimera skadorna.   

Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk (ILO 169) har ratificerats i många länder, men inte i Finland. Behandlingen av ärendet pågår fortfarande. Konventionstexten till den nordiska samekonvention som förhandlats fram mellan Norge, Sverige och Finland har fastställts. Sametinget i de nordiska länderna har ännu inte godkänt konventionen, utan föreslår vissa små förändringar i konventionstexten. 

Mer information:

Bestämmelser om Forststyrelsens allmänna samhälleliga förpliktelser finns i lagen om Forststyrelsen. Enligt den ska vården, användningen och skyddet av naturresurser i Forststyrelsens besittning i samernas hembygdsområde samordnas såsom avses i lagen så att förutsättningarna för utövande av samekulturen tryggas, och inom renskötselområdet enligt renskötsellagen så att de förpliktelser som föreskrivs i renskötsellagen uppfylls.  

Forststyrelsen verksamhet i samernas hembygdsområde regleras också av ödemarkslagen, vars huvudsakliga syfte är att trygga den samiska kulturen och naturnäringarna. Andra lagar som reglerar vår verksamhet är de riksomfattande målen för områdesanvändningen i markanvändnings- och bygglagen, lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar samt den samiska språklagen  

I sin samhällsansvarspolitik fastslår Forststyrelsen att verksamheten grundar sig på internationellt erkända anvisningar och principer för samhällsansvar, såsom FN:s agenda för hållbar utveckling (Agenda 2030) samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.  

Vi främjar likabehandling 

Vårt mål är att öka kunskapen om och förståelsen för samernas kultur och rättigheter bland Forststyrelsens personal. Vi uppmuntrar i synnerhet personal som arbetar i samernas hembygdsområde eller med sameärenden att studera samiska, och språkutbildningen stöds i mån av möjlighet.  

Kunskaper i samiska och kännedom om samisk kultur räknas dessutom som merit vid rekrytering av personal enligt befattningsbeskrivningarna. För att trygga den faktiska jämlikheten kan vi vid behov också använda positiv särbehandling i en rekryteringssituation. 

Vi samarbetar med Sametinget och skolternas byastämma  

Forststyrelsen samarbetar aktivt med Sametinget, skolternas byastämma och andra samiska aktörer.   

Vi förhandlar enligt 9 § i sametingslagen med Sametinget om alla viktiga åtgärder som på ett särskilt sätt kan inverka på samernas ställning som urbefolkning och som i samernas hembygdsområde gäller  

  • skötsel, användning, arrendering och överlåtelse av statens mark- och vattenområden, naturskyddsområden och ödemarksområden  
  • ändring i lagstiftningen eller förvaltningen angående näringar som hör till samisk kultur 
  • annat motsvarande ärende som inverkar på samernas språk, kultur eller deras ställning som urbefolkning.  

I förhandlingarna följer vi justitieministeriets promemoria om förhandlingsplikten enligt 9 § i sametingslagen. Förhandlingsförfarandet ska leda till en genuin dialog som förs i rätt tid och i syfte att nå samförstånd.  

Vi ber Sametinget och inom skoltområdet även skolternas byastämma om utlåtanden om enskilda projekt som är viktiga lokalt.  

I det avtal som ingicks 2014 mellan Forststyrelsen, Sametinget, skolternas byastämma och renbeteslagen i samernas hembygdsområde fastställs vilka skogsbehandlingsanvisningar och tillvägagångssätt samt detaljer om lokala avtal som ska följas i samernas hembygdsområde.  Vi följer upp hur avtalet iakttas under det samarbetsmöte som ordnas årligen.  

Vi använder verksamhetsmodellen Akwé: Kon i alla viktiga projekt

Forststyrelsen och Sametinget har sedan 2011 använt en gemensam verksamhetsmodell som grundar sig på de frivilliga Akwé: Kon-riktlinjerna i FN:s biodiversitetskonvention, som metod för att bedöma förutsättningarna för att utöva samisk kultur. Vi uppdaterade verksamhetsmodellen i samarbete med Sametinget 2019. 

Verksamhetsmodellen Akwé: Kon används normalt i planeringen av skötsel och användning av naturskydds- och ödemarksområden samt i naturresursplaneringen. Med ett gemensamt beslut av Forststyrelsen, Sametinget och inom skoltområdet skolternas byastämma kan modellen också användas i projekt med anknytning till enskilda specialobjekt som har en avsevärd inverkan på förutsättningarna för att utöva samisk kultur. 

Sametinget utser medlemmar och ordförande till en Akwé: Kon-arbetsgrupp för varje plan, efter att ha hört samerna i planeringsområdet. Inom skoltområdet utser skolternas byastämma en del av gruppens medlemmar. Till medlemmar i arbetsgruppen väljs samer som använder området och vars intressen sannolikt påverkas av planen.  Gruppen bidrar till planeringen genom att för varje skede i processen ge motiverade bedömningar av om åtgärderna inverkar på utövandet av samisk kultur. Gruppen föreslår också lösningar som kan minska eller eliminera åtgärdernas inverkan. Om Forststyrelsen inte kan ta hänsyn till något av förslagen med anknytning till bestämmelserna eller områdets övriga användning, ska lösningen motiveras i planen. 

En stor samarbetsgrupp där alla intressentgrupper kan framföra sin åsikt och sina önskemål deltar också alltid i arbetet med att göra upp naturresursplaner samt skötsel- och användningsplaner. 

Vi deltar även tillsammans med Sametinget och berörda ministerier i arbetet i en av miljöministeriet utsedd nationell sakkunnigarbetsgrupp för urbefolkningars traditioner inom ramen för artikel 8 (j) i konventionen om biologisk mångfald. 

Läs mer:  

Vi gör upp en egen naturresursplan för samernas hembygdsområde

Vi utarbetar en egen naturresursplan för samernas hembygdsområde. Till samarbetsgruppen kallar vi företrädare för regionala och lokala intressentgrupper, såsom Sametinget, skolternas byastämma och andra samiska parter. För att trygga jämlikheten mellan samerna använder vi oss av verksamhetsmodellen Akwé: Kon i naturresursplaneringen. Vi förhandlar om planen enligt 9 § i sametingslagen.  

Planeringsprojektets slutresultat är en naturresursplan som är ett strategiskt handlingsprogram som styr vår verksamhet i statens mark- och vattenområden inom planeringsområdet under planperioden. Målet är att inleda arbetet 2020.

Vi samarbetar för att göra upp skötsel- och användningsplaner för skyddsområden

Vi gör upp skötsel- och användningsplaner för de naturskydds- och ödemarksområden som Forststyrelsen förvaltar. Med hjälp av dem samordnar vi målen för naturvården, rekreationen och den övriga användningen.  

Vi tillsätter en samarbetsgrupp som stöder planeringen av skötseln och användningen av naturskyddsområden som ligger inom samernas hembygdsområde. Till samarbetsgruppen kallar vi företrädare för viktiga intressentgrupper, såsom Sametinget, skolternas byastämma och andra samiska parter. För att trygga jämlikheten mellan samerna använder vi oss av verksamhetsmodellen Akwé: Kon i planeringen. Vi förhandlar om planen enligt 9 § i sametingslagen.  

Lagstiftningen som gäller skyddsområdena samt principerna för skötsel och användning styr användningen av naturskyddsområdena. I samernas hembygdsområde har kommuninvånarna särskilda rättigheter till fiske, jakt och terrängtrafik. Detaljer om rättigheterna finns i varje regions ordningsstadga.

Vi tryggar den samiska hantverkstraditionen

För att trygga den samiska hantverkstraditionen ger vi kommuninvånarna i sameområdet rätt att samla små mängder vide, al, björk och asp i statens markområden, som råmaterial till sina hantverk. Även små mängder rötter, skohö, älvmyskgräs och kvanne får tas utan kostnad.  

Vi säljer övriga naturprodukter, såsom ved, stolpar till renstängsel och björkvirke, från naturahushållningsområdena som Forststyrelsen förvaltar i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner med ett naturnäringstillstånd och från skogsbruksområden med naturproduktstillstånd. 

Skoltsamerna som är bosatta inom skoltområdet har enligt skoltlagen mer omfattande särskilda förmåner i statens mark- och vattenområden. 

Mer information:

Vi tryggar samernas näringar i samband med planläggningen av områden

I samernas hembygdsområde utanför planområdena följer vi avtalet mellan Forststyrelsen, Sametinget, skolternas byastämma och renbeteslagen i samernas hembygdsområde. Utanför planområdena ber vi renbeteslagen i samernas hembygdsområde om ett utlåtande på förhand när vi planerar turismföretagens nyttjanderätts-, arrende- och ledavtal.  

I synnerhet turismen har ökat kraftigt i samernas hembygdsområde och de befintliga planområdena är inte längre tillräckliga för företagens behov. Forststyrelsen försöker nå samförstånd med renbeteslagen i samernas hembygdsområde innan vi ingår några avtal.  

När Forststyrelsen själv planerar områden är hörandet en del av planläggningsprocessen. Om våra egna planläggningsprojekt förhandlar vi redan före projektstarten med Sametinget och inom skoltområdet med skolternas byastämma. Vi förhandlar i syfte att nå samförstånd. Inga avkastningskrav ställs på naturahushållningsområdena, så Forststyrelsen försöker inte aktivt främja planläggning eller annan fastighetsutveckling i dessa områden.  

Vi arrenderar ut nya fritidstomter med byggplatser endast i planområden. För idkandet av naturanäringar eller andra lokala behov kan vi sporadiskt arrendera ut fastigheter eller ingå nyttjanderättsavtal.  

I samernas hembygdsområde beviljar Forststyrelsen inte markägarens tillstånd för malmletning. Tillståndsmyndighet för malmletningen är Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).   

Vi värnar om samernas kulturarvsobjekt

Vi värnar om samernas kulturlandskaps- och byggnadsarvsobjekt som vi förvaltar i samarbete med aktörer inom samekulturen. Samernas byggnadsarvsobjekt har tills vidare rätt sällan skyddats, så skyddet av Forststyrelsens objekt är också av riksintresse.  

Vi strävar efter att identifiera och förstå värdet och betydelsen av de av samernas heliga platser som vi förvaltar. Vi sörjer för att information med anknytning till objekten används på ett etiskt korrekt sätt och att kända objekt bevaras.   

Våra viktigaste samarbetspartner i arbetet med att skydda samernas kulturarv är samemuseet Siida, Sametinget, skolternas byastämma och Museiverket. 

Vi samordnar skogsbruket och samernas traditionella näringar

Vi sätter upp mål för användningen och skötseln av skogarna för hela samernas hembygdsområde och för de enskilda renbeteslagen i samband med naturresursplaneringen för hembygdsområdet.  

Arbetet med att samordna skogsbruksåtgärderna utgår från det avtal som Forststyrelsen ingick med Sametinget, skolternas byastämma och renbeteslagen i samernas hembygdsområde 2014 angående vilka skogsbehandlingsanvisningar och tillvägagångssätt samt detaljer om lokala avtal som ska följas i samernas hembygdsområde. Avtalet finns på finska och nordsamiska. 

Vi följer upp hur avtalet iakttas årligen i samband med förhandlingar mellan parterna.   

Forststyrelsen Skogsbruk Ab följer motsvarande förhandlingsförfarande med enskilda renbeteslag i samernas hembygdsområde som på andra håll i renskötselområdet. Vi erbjuder renbeteslagen möjlighet att påverka alla avverknings- och markarbetsplaner samt byggandet av nya vägar redan på förhand.  

Mer information

Skogsbrukets åtgärder för att trygga den samiska kulturen finns också upptagna i miljöguiden för skogsbruket (på finska)

De avtalade principerna finns även i skogsvårdsanvisningen (i kap. om principerna för skogsvården i samernas hembygdsområde). (På finska)

Särdrag i skogsbruket i Norra Finland. 

Användningsplan för statens marker i Ylimuonio 

Vi skickar plankartorna till renbeteslagets renvärd, som har tre veckor på sig att anmäla eventuella ändringsbehov och meddela om förhandlingar behöver, eller be om mer tid att behandla ärendet. Vi förhandlar i syfte att nå samförstånd, och överenskommelserna antecknas med tillhörande kartor i en promemoria.  

Skogsbruket avverkar inte skog i samernas hembygdsområde, om vi inte på förhand nått enighet om åtgärderna med renbeteslaget.  

 År 2009 och 2010 ingick vi separata avtal med Hammastunturi, Muddusjärvi, Muotkatunturi och Paatsjoki renbeteslag samt Nellims renskötsellag om att freda de viktigaste betesmarkerna från skogbruksåtgärder i 20 år, i Nellim delvis i 10 år. I avtalen ingår dessutom särskilda anvisningar för skogsbruksåtgärder och bestämmelser om hur eventuella meningsskiljaktigheter om avtalen kan lösas.

Vi beaktar sameområdets invånares särskilda rättigheter i fråga om fiske och jakt

De kvotbeslut för fiske och jakt samt andra fiske- och jaktfrågor som gäller samernas hembygdsområde behandlas i de kommunvisa delegationerna och av Sametinget.  

Kommuninvånarna i Enare, Enontekis och Utsjoki får fisketillstånd för statens vatten gratis eller till självkostnadspris. I statens vattenområden gäller utöver kommuninvånarnas fiskerätt även andra lagstadgade fiskerätter. Fastigheternas fiskeförmåner enligt särskilda grunder beaktas i fiskearrangemangen. En fastighets ägare kan använda dessa förmåner oberoende av boendeort.  

Skoltsamer som är bosatta inom skoltområdet har rätt att fiska avgiftsfritt i vattnen inom skoltområdet. Forststyrelsen samarbetar med skolternas byastämma i frågor som gäller användingen och skötseln av fiskevattnen inom skoltområdet.  

Vi kan sälja fisketillstånd till icke-ortsbor enligt kvotbeslutet, men i fråga om antalet och hur de fördelas beaktar vi ortsbefolkningens fiske och fisket på särskilda grunder.  

Jaktfrågor behandlas under det årliga samarbetsmötet mellan Forststyrelsen, Sametinget, skolternas byastämma och renbeteslagen i samernas hembygdsområde. Ortsborna har enligt jaktlagen rätt att jaga fritt i sin egen hemkommun.  

I sitt arbete håller Forststyrelsens jaktplanerare aktivt kontakt med intressentgrupperna i ärenden som gäller att samordna jakt och renskötsel samt planera jakten. Frågor som vi behandlar tillsammas är till exempel jaktlicenskvoter och områden med jaktförbud. Forststyrelsen utser också jaktplaneraren å tjänstens vägnar till medlem i styrelsen i den lokala jaktvårdsföreningen.  

Mer information:  

Vi ökar hela tiden användingen av samiskan vid Forststyrelsen

Vi tryggar samernas rätt att upprätthålla och utveckla sitt språk enligt den samiska språklagen. Samerna har rätt att använda sitt eget språk i myndighetsärenden samt rätt att få ett beslut eller en handling som gäller dem själva på samiska.   

Vi använder mottagarens modersmål eller finska och samiska i alla officiella kallelser och meddelanden. Vi låter översätta myndighetsbeslut som gäller samernas hembygdsområde och tillhörande kungörelser i tidningar, naturresursplaner samt skötsel- och användningsplaner för ödemarksområden och nationalparker till nordsamiska samt till skolt- och enaresamiska i områden där dessa språk talas. Vi låter dessutom översätta andra viktiga handlingar till samiska.  

Samerna kan använda sitt modersmål på Forststyrelsens officiella möten, till exempel de kommunvisa delegationerna, och vid behov ordnas tolkning till samiska. I samernas hembygdsområde uppmuntrar vi deltagarna i möten och förhandlingar att tala samiska.  

En allt större del av vårt kommunikations- och handledningsmaterial är tillgängligt på samiska. Forststyrelsens webbtjänst Metsa.fi finns också på nordsamiska. Eftersom en stor del av samerna bor utanför samernas hembygdsområde har vi producerat material på samiska också för objekt utanför sameområdet, speciellt för nationalparker i närheten av större bosättningsområden. Webbtjänsten Utinaturen.fi på samiska (Lundui.fi) har beskrivningar av utflyktsmålen på nord-, enare- och skoltsamiska.   

Vi underhåller en Facebooksida på samiska, Sámi meahcit ja luondu. Materialet till den produceras av Forststyrelsens samiska medarbetare på alla tre samiska språk.  

Vi ordnar naturfostran på samiska för barn

Forststyrelsens naturum Siida ordnar naturfostran på samiska för barn. 

År 2013 beslöt vi att utveckla naturfostran på samiska. Vi ordnade det första filmlägret för barn på samiska i Enare, Lemmenjoki och utomhusmuseet vid utomhusmuseet vid Övre Lapplands naturum Siida. På lägret fick barnen bekanta sig med produktionen av kortfilmer, från manuskript till arbete framför kameran. På lägret ordnade vi olika workshopar med anknytning till naturen kring teman som fiske och bärplockning samt att göra upp eld och bo i skärmskydd. 

Vi fortsatte med lägren i Utsjoki 2014 och vid Sevettijärvi 2015. Samarbetspartner var Yle Sápmi, Sameområdets utbildningscentral, Sametinget och lokala föreningar. Materialet som barnen producerade under lägren visades i barnprogrammet Yle Unna Junná och under barnens dagar på filmfestivalen Skábmagovat. 

År 2016 ordnade vi en omfattande turné med vildmarksfadderverksamheten i stället för filmläger. Alla skolor i sameområdet deltog i turnén och vi nådde mer än 800 barn. Turnén genomfördes på nordsamiska, enaresamiska och finska. 

År 2019 ville vi betona FN:s internationella år för urfolksspråk. Vi ordnade workshopar i naturfostran på samiska vid enheter inom småbarnspedagogiken som drivs på samiska. Workshoparna grundade sig på utställningen Kentänpäässä på Samemuseet och naturum Siida. Utställningen berättar om djur, växter och samisk mytologi. 

För vårt arbete för samiskan tilldelades vi Sametingets pris för årets språkgärning 2010.  

  • Läs mer om Forststyrelsens medarbetares insats för naturforstran.