Det områdesekologiska nätverket i Lappland har uppdaterats

De första områdesekologiska planerna för Lappland gjordes upp 1998–2001. Sedan dess har vi granskat det områdesekologiska nätverket i Lappland i samband med uppgörandet av naturresursplanerna 2006 och 2010.  

Vi inledde arbetet med att uppdatera det områdesekologiska nätverket i Lappland 2017. Uppdateringen grundar sig på ett pilotprojekt i Östra Lappland som avslutades två år tidigare, där vi förnyade principerna för den områdesekologiska granskningen och gjorde upp en metodbeskrivning för hur vi kan uppdatera och göra det områdesekologiska nätverket enhetligare. Principerna för den områdesekologiska granskningen hittar du här (pdf, på finska).

Vi ordnade det inledande seminariet våren 2017 i Pilke vetenskapscentrum. I takt med att arbetet framskred ordnade vi möten för intressentgrupperna och allmänheten i Södra Lappland, Västra Lappland, Mellersta Lappland och Övre Lappland. Utöver dessa möten ordnade vi separata evenemang för försvarmakten, aktörerna inom renskötsel och turism samt Sametinget. 

I kartläggningen använde vi inte enbart Forststyrelsens eget material, utan också material från Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Renbeteslagens förbund, Geologiska forskningscentralen samt naturorganisationerna som bakgrundsmaterial. 

Vi letade upp nya naturobjekt med omfattande materialsökningar och objekten granskades både på papper och i terrängen. I samband med kartläggningen kontrollerade vi också befintliga avgränsningar och tog bort felaktig information. Vi tog in 17 824 nya natur- och artobjekt i systemet och avlägsnade 345 objekt. 

Allmänhetens fick ge respons på skogsvården samt lämna anmälningar om natur- och landskapsobjekt genom att fylla i en kartbaserad enkät. Vi fick tips om 1 300 potentiella värdefulla natur- och kulturarvsobjekt, av vilka vi tog med cirka 150 objekt i det områdesekologiska nätverket efter att vi granskat dem. Forststyrelsen kände redan till nästan hälften av de anmälda objekten. 

Som resultat av arbetet med uppdateringen lades tusentals nya källor, tjärnar, hällar, myrholmar på myrar och gammelskogar till det områdesekologiska nätverket i Lappland. Den preciserade informationen om naturvärdena i mångbruksskogar underlättar skogsbrukets planeringsarbete och olika markanvändningslösningar. Av de tre miljoner hektar mångbruksskogar som finns i Lappland är cirka hälften helt eller delvis fredade från skogsbruksåtgärder. Uppdateringen ökade arealen skog som är fredad från skogsbruksåtgärder med 22 100 hektar. 

Pilotprojektet i Östra Lappland gav en stadig grund  

Vi har granskat det områdesekologiska nätverket i Östra Lappland två gånger under de senaste åren. År 2015 gjorde vi en uppdatering av nätverket i markområden som förvaltas av Forststyrelsen i kommunerna Kemijärvi, Pelkosenniemi, Posio, Salla och Savukoski. Projektet var ett pilotprojekt som lade grunden till arbetet med att uppdatera de områdesekologiska nätverken också på andra håll i Finland. Vi granskade områdena i Östra Lappland på nytt 2017 i samband med uppdateringsprojektet för hela Lappland. 

Det områdesekologiska nätverket i Östra Lappland utvidgades rejält under årens lopp. Vi gjorde merparten av nätverkets kompletteringar med åren i form av uppdateringar av mindre objekt, omfattande markanvändningsbeslut i naturresursplanerna och preciseringar av naturobjekten och de ekologiska förbindelserna under 2015. 

De viktigaste förändringarna i mångbruksskogarna var lösningen på tvisterna kring markanvändningen i Skogslappland och fastställandet av de så kallade dialogobjekten. Dialogobjekten fastställdes som resultatet av förhandlingar mellan Forststyrelsen och naturorganisationerna för att komplettera skyddet av de gamla skogarna i Norra Finland. Objekten i Skogslappland kompletterade för sin del skydds- och ödemarksområdena i Skogslapplands skogsvegetationszon. I dessa beslut om markanvändningen ingick delvis också naturobjekt ur tidigare planer – bland annat urskogsbestånd samt frilufts-, rekreations- och landskapsskogar.  Utöver de omfattande besluten om markanvändningen hittade vi nya mindre naturobjekt bland annat i samband med åtgärdsplaneringen i terrängen.