Gruvärenden på statens mark

På statens mark som förvaltas av Forststyrelsen eller angränsande till dessa finns flera gruvor och gruvprojekt, i synnerhet i Norra Finland. Forststyrelsen beviljar inte tillstånd för gruvverksamhet, men vi ansvarar för intressebevakningen av statens mark- och vattenområden i gruvärenden, vilket innebär att vi ger utlåtanden om hur malmletning och gruvverksamhet påverkar statens markområden. Vi vill också vara en pålitlig samarbetspartner för malmletnings- och gruvbolag, samt följa Finlands lag och mineralpolitik.

Forststyrelsen har ingen egen malmletnings- eller gruvverksamhet, men vi utreder möjligheter till egen affärsverksamhet med anknytning till gruvor. Det kan handla om exempelvis olika markanvändningsavtal, leverans av stenmaterial som behövs för att bygga eller stänga en gruva, byggande av vindkraft samt tillgodoseende av behoven av ekologisk och social kompensation som gruvverksamheten orsakar.

Stort behov av gruvverksamhet

Åren 2010–2019 uppgick investeringarna i gruvverksamhet i Finland till totalt 3,2 miljarder euro och under samma period investerades totalt 590 miljoner euro i malmletning. Största delen av investeringarna gjordes i Norra Finland och i synnerhet i Lappland. Investeringarna kommer också till synes på statens mark.

Finlands mineralstrategi

I Finlands mineralstrategi från 2010 fastställs som vision för 2050:
”Finland är en global föregångare inom hållbart utnyttjande av mineraler och mineralområdet är en av stöttepelarna för vår samhällsekonomi.”
I mineralpolitiken är arbets- och näringsministeriets mål tryggande av råvaruförsörjningen, hållbart utnyttjande av de nationella reserverna, god internationell konkurrenskraft, stöd för den regionala livskraften i Finland och ansvarsfull användning av naturresurserna.

Produktionen av elbilar och elektrifieringen av samhället i övrigt bidrar till att efterfrågan på batterier ökar hela tiden. Samtidigt får frågorna om hållbarhet en allt viktigare roll. I den europeiska gröna given ställs förväntningar på att vi i Europa ska använda hållbart producerade råvaror.

De största kända reserverna av batterimineraler inom EU finns i Finland. Finland är redan världens näststörsta exportör av kobolt efter Kina. Kobolt och några andra metaller som produceras i Finland finns med på EU:s lista på kritiska metaller. På listan över kritiska mineraler finns de mineraler som är speciellt viktiga för EU:s ekonomi. Dessutom förknippas tillgången med höga risker.

Vi bidrar till att skapa en ansvarsfull finländsk gruvkultur

Finland är ett ovanligt gruvland även i bemärkelsen att vi för många metallers del har betydande verksamhet och kunnande i branschens hela värdekedja, från malmletning till förädling och teknologi.

Den inhemska gruvindustrin skapar försörjningsberedskap inom metallförädlingen med tanke på metaller som är absolut nödvändiga för att samhället ska fungera. Det är viktigt att näringsstrukturen på regional ekonomisk nivå är så mångsidig som möjligt och att olika näringar kan idkas tillsammans.

Vår uppgift är att samordna olika typer av markanvändning på statens mark. Vi vill gärna möjliggöra hållbar verksamhet i gruvor som har stor sysselsättande effekt regionalt, samt bidra till att stävja klimatförändringen och sörja för Finlands försörjningsberedskap.

Oron för miljön är emellertid berättigad. Därför överväger vi noga olika miljökonsekvenser och inverkan på den biologiska mångfalden innan vi ger utlåtanden om bland annat ansökningar om gruvtillstånd, miljökonsekvensbedömningar, ansökningar och miljö- och vattenhushållningstillstånd samt gruvplaner.

Vi gick med i Nätverket för hållbar gruvverksamhet

År 2019 gick vi med i nätverket för hållbar gruvverksamhet (Kestävän kaivostoiminnan verkosto), som utvecklar konkreta verksamhetsmodeller, lösningar och praxis för gruvindustrin i Finland i syfte att främja en mer ansvarsfull och hållbar gruvverksamhet och malmletning.

Ett gemensamt mål för nätverket och Forststyrelsen är att Finland utvecklas till en föregångare inom hållbar gruvverksamhet och att gruvindustrin i vårt land tar hänsyn till naturvärden, kulturella och sociala förhållanden samt andra näringsgrenar.

I nätverket deltar utöver gruvindustrin och kommunerna även Renbeteslagens förbund, Finlands naturskyddsförbund och WWF.

Tillstånd för malmletning från Tukes

Arealen där malmletning pågår ökar kraftigt särskilt i Lappland. För malmletning på statens mark krävs ett malmletningstillstånd från Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Tukes ber Forststyrelsen om ett utlåtande i ärendet. Forststyrelsen ger hundratals utlåtanden med anknytning till malmletning årligen. I utlåtandena beaktar vi olika typer av markanvändning och deras behov. Forststyrelsens ger markägarens samtycke endast i mycket sällsynta undantagsfall.

Även guldvaskning på statsägda mark kräver tillstånd från Tukes. På privatägd mark är det tillåtet att vaska guld med markägarens samtycke.

Annan användbar information

Kontakta oss!

Jenni Hasa

Gruv specialist

Metsähallitus
Kiinteistökehitys
PL 8016 (Ounasjoentie 6)
96101 Rovaniemi

Puh. 0206394030

Mika Hytönen

Chef inom mineralsektorn

Metsähallitus
Kiinteistökehitys
PL 81 (Veteraanikatu 5)
90101 Oulu

Puh. 0206396648