Nationalparker och strövområden ger nytta för lokalekonomin

De belopp som staten placerar i nationalparker och strövområden återställs mångfaldigt till samhället i form av lokala företagsverksamheter och arbetstillfällen. Staten finansierar basservicen i nationalparkerna och strövområdena med budgetmedel. Näringslivet bidrar med avgiftsbelagda turismtjänster i närområdena.

Besökarna i nationalparkerna använder pengar i närområdet och bidrar i medeltal med cirka 10 euro för varje euro som investerats i en parks friluftstjänster och naturum. I de nationalparker som ligger i turistområden är nyttovärdet ännu högre. I närheten av stora städer och huvudstadsregionen framhävs fördelarna med närrekreation och hälsofördelarna snarare än effekten på den lokala ekonomin.

Totalinkomst- och sysselsättningseffekterna av alla de 40 nationalparkernas besökare 2019 var sammanlagt 219,3 miljoner och 1 726 årsverken. För de fem strövområdena var motsvarande resultat 13,1 miljoner euro och 112 årsverken.
År 2019 var de viktigaste parkerna för den lokala ekonomin Pallas–Yllästunturi nationalpark (63,1 mn euro), Urho Kekkonens nationalpark (40,5 mn euro), Koli nationalpark (19,5 mn euro), Oulanka nationalpark (18,2 mn euro) och Pyhä– Luosto nationalpark (15,3 mn euro).

Mest pengar flyter in till den lokala ekonomin i turistområden där besökarna stannar längre och utbudet av turismtjänster är större. Exempelvis 2019 hade Noux nationalpark 330 600 besökare och Koli 201 800, men den totala inkomsteffekten av besökarnas pengar på den lokala ekonomin var betydligt större i Koli, 19,5 miljoner euro, jämfört med effekten i Noux, 3,9 miljoner euro.

Hur beräknas effekten på den lokala ekonomin?

Forststyrelsens Naturtjänster utreder varje år de lokala inkomst- och sysselsättningseffekterna av samtliga nationalparker, statens strövområden samt ett antal andra skyddsområden av betydelse för turismen, baserat på besökarnas utlägg.

Den ekonomiska effekten beräknas med en metod som utvecklats av Forststyrelsens Naturtjänster i samarbete med Skogsforskningsinstitutet (Naturresursinstitutet) utifrån MGM2-modellen, som tagits fram i USA. Metoden beaktar uppgifter om besök, uppgifter om besökarnas utlägg samt koefficienter som beskriver hur pengar cirkulerar i den lokala ekonomin. Koefficienterna har uppdaterats senast 2019 (Vatanen & Kajala 2020, se nedan).

De totala inkomsteffekterna innebär de direkta och indirekta inkomsteffekterna per år som besökarnas pengar för med sig till närområdet. Metoden granskar effekterna av alla besökare sammanlagt, men bedömer också separat effekterna av de besökare för vilka området som undersöks var resans huvudmål.

Mera information