Nationalparker och strövområden ger nytta för lokalekonomin

De belopp som staten placerar i nationalparker och strövområden återställs mångfaldigt till samhället i form av lokala företagsverksamheter och arbetstillfällen. Staten finansierar basservicen i nationalparkerna och strövområdena med budgetmedel. Näringslivet bidrar med avgiftsbelagda turismtjänster i närområdena.

Besökarna i nationalparkerna använder pengar i närområdet och bidrar i medeltal med cirka 10 euro för varje euro som investerats i en parks friluftstjänster och naturum. I de nationalparker som ligger i turistområden är nyttovärdet ännu högre. I närheten av stora städer och huvudstadsregionen framhävs fördelarna med närrekreation och hälsofördelarna snarare än effekten på den lokala ekonomin.

Resultat för 2021

Totalinkomst- och sysselsättningseffekterna av alla de 40 nationalparkernas besökare 2021 var sammanlagt 310,3 miljoner och 2 452 årsverken. För de fem statens strövområdena var motsvarande resultat 14,4 miljoner euro och 124 årsverken.

År 2021 var de viktigaste parkerna för den lokala ekonomin Pallas–Yllästunturi nationalpark (83,5 mn euro), Urho Kekkonens nationalpark (49,2 mn euro), Oulanka nationalpark (36,4 mn euro), Koli nationalpark (24,9 mn euro) och Pyhä–Luosto nationalpark (21,0 mn euro).

Mest pengar flyter in till den lokala ekonomin i turistområden där besökarna stannar längre och utbudet av turismtjänster är större. Exempelvis 2021 hade Noux nationalpark 314 500 besökare och Koli 256 900, men den totala inkomsteffekten av besökarnas pengar på den lokala ekonomin var betydligt större i Koli, 24,9 miljoner euro, jämfört med effekten i Noux, 3,7 miljoner euro.

Hur beräknas effekten på den lokala ekonomin?

Forststyrelsens Naturtjänster utreder varje år de lokala inkomst- och sysselsättningseffekterna av samtliga nationalparker, statens strövområden samt ett antal andra skyddsområden av betydelse för turismen, baserat på besökarnas utlägg.

Den ekonomiska effekten beräknas med en metod som utvecklats av Forststyrelsens Naturtjänster i samarbete med Skogsforskningsinstitutet (Naturresursinstitutet) utifrån MGM2-modellen, som tagits fram i USA. Metoden beaktar uppgifter om besök, uppgifter om besökarnas utlägg samt koefficienter som beskriver hur pengar cirkulerar i den lokala ekonomin. Koefficienterna har uppdaterats senast 2019 (Vatanen & Kajala 2020, se nedan).

De totala inkomsteffekterna innebär de direkta och indirekta inkomsteffekterna per år som besökarnas pengar för med sig till närområdet. Metoden granskar effekterna av alla besökare sammanlagt, men bedömer också separat effekterna av de besökare för vilka området som undersöks var resans huvudmål.

Mera information