Sälsskyddsområdena upprätthåller sälstammarna

År 2001 inrättades sju sälskyddsområden i de statsägda havsområdena genom förordning. Syftet med områdena är att skydda i synnerhet gråsälen och dess livsmiljöer. En del av skyddsområdena är också viktiga för östersjövikaren. Områdena är i Forststyrelsens besittning.

Tack vare dessa skyddsområden blir det lättare att bedriva sälforskning och att övervaka sälpopulationerna. Dessutom är bådarna och grynnorna i yttersta havsbandet redan i sig värdefulla marina naturtyper. Sälskyddsområdena ingår antingen helt eller delvis i nätverket Natura 2000.

Skyddsområdenas yttre gräns går minst en sjömil (1 852 m) från sälbådan eller gruppen av bådar. Områdenas sammanlagda areal är 188 km², dvs. ungefär 0,37 % av den totala arealen av Finlands havsområden.

Skyddsområdena utmärks på officiella kartor och sjökort. Gränserna utmärks inte i terrängen. Detaljerade kartor över områdena fås från Forststyrelsens registratorskontor: kirjaamo(at)metsa.fi.

Sälskyddsområdena:

  • Sandkallan–Stora Kölhällen (Borgå)
  • Kallbådan (Ingå och Kyrkslätt)
  • Mastbådan (Pargas: Nagu)
  • Grimsörarna (Pargas: Korpo)
  • Södra Sandbäck–Sandbäck (Gustavs)
  • Snipansgrund–Medelkalla (Korsholm)
  • Möyly (Kemi)

Varför behövs sälskyddsområden

Under förra seklet minskade sälbestånden i Östersjön dramatiskt, och när situationen var som värst fanns det bara några tusen gråsälar kvar. Ända fram till 1960-talet kunde detta härledas till den alltför intensiva jakten, och därefter har miljögifterna påverkat sälarnas fortplantningsförmåga. Mot slutet av 1900-talet började en långsam återhämtning. Naturresursinstitutet uppskattar att gråsälsstammen har ökat med cirka fem procent om året sedan början av 2000-talet, precis som östersjövikarstammen.

År 2019 observerade man vid sälräkningar från flyg ca 38 000 gråsälar av vilka dryga 14 200på finska havsområden (år 2017 ca 30 300 och 9 600). År 2019 observerades cirka 12 800 östersjövikare på isen i Bottenviken (2017 uppskattningsvis 13 600 vikare).

Vid öppet vatten samlas gråsälarna på grynnor och bådar i yttersta havsbandet. Dessa platser har stor betydelse: sälarna brukar vila sig där medan de ömsar päls i maj-juni, samt efter hård blåst och dåligt väder under sommaren och hösten. Eftersom sälarna är sociala djur ligger de gärna i täta flockar på bådarna och grynnorna. Om havet är isfritt eller isfattigt på vintern, kan också kutar födas där. Sälarna rör sig utmed kusten från en båda till en annan och kan avverka dagsresor på upp till hundra kilometer. Kärnan i sälskyddsområdena utgörs av grynnor och bådar omgivna av så stora vattenområden att sälarna kan vistas ostörda på sina bådar.

Användningen av sälskyddsområdena

Begränsningar i rätten att färdas

Utan Forststyrelsens tillstånd är det förbjudet året om att färdas och vistas i sälskyddsområdena på närmare håll än en halv sjömils (926 m) avstånd från den båda eller de grupper av bådar som anges på kartan över skyddsområdet. Under tiden 16.6-31.1 är det tillåtet att röra sig i skyddsområdena utanför en halv sjömils radie från bådarna, under andra tider krävs tillstånd av Forststyrelsen.

Utan Forststyrelsens tillstånd får man färdas på officiella farleder i sälskyddsområdena, och även utanför farlederna vidta åtgärder som hänför sig till övervakning av havsområdena, räddningsverksamhet samt underhåll av säkerhetsanordningar för sjöfarten och farlederna.

Genom sälskyddsområdet Sandkallan-Stora Kölhällen får man dessutom färdas på den rutt som märkts ut på kartan över skyddsområdet. Sälskyddsområdena Mastbådan och Grimsörarna gränsar till Skärgårdshavets nationalpark och Möyly till Bottenvikens nationalpark. I nationalparkerna ordningsstadgor finns bestämmelser om hur man får färdas inne i nationalparken i närheten av sälbådarna.

Jakt och fiske

Trålfiske som bedrivs av yrkesfiskare, fiske med nät av tunt garn, fiske med ryssjor och fällor med sådana öppningar att sälar inte kan ta sig in i dem samt till fisket hörande färder är tillåtet i skyddsområdena utanför en halv sjömils (926 m) radie från de på kartan angivna bådarna. Jakt är totalförbjudet i sälskyddsområdena.

Kallbådan

Fyren i sälskyddsområdet Kallbådan får användas även på annat sätt än för ovan nämnda övervakning av havsområdena, räddningsverksamhet, underhåll av säkerhetsanordningarna för sjöfarten och farlederna, då det sker i enlighet med skötsel- och användningsplanen. Forststyrelsen har gjort upp planen för området och miljöministeriet har fastställt den. Vid behov kan skötsel- och användningsplaner också göras upp för andra sälskyddsområden.

Mera information