Gödsling är en investering i växande och frisk skog

Med gödsling förbättrar man trädbeståndets tillväxt eller hälsotillstånd. Gödsling stärker också kolsänkorna.

Flyggödsling med aska. En spridare som hänger från en helikopter fylls från ett upplag vid vägkanten.
Flyggödsling med aska.

Hälsogödslingen baseras på barranalyser och de görs oftast på torvmarker. I gödslingen används antingen konstgödsling som är särskilt utvecklad för skogsgödsling (mineraljord) eller aska som härstammar från träd (torvmark). 

En välplanerad gödsling är den mest produktiva investeringen i skogsbruket. Vi väljer att gödsla de bestånd som ger bäst avkastning. Dessa är oftast gallrade bestånd där träden närmar sig slutet av sin omloppstid. Det lönar sig också att gödsla vissa typer av torvmark (torvmoar av typ II). Varje år gödslar vi cirka 15 000 hektar mångbruksskog. 

Vid gödsling väljer man alltid ut det gödsel som passar bäst för objektet och sörjer för att lämna tillräckliga skyddszoner vid vattendrag och grundvatten. Gödslingen görs maskinellt med en spridare kopplad till en skogstraktor eller som flyggödsling. I den maskin som utför gödslingen finns en GPS-navigator som sparar rutten på kartan. Tack vare detta kan man noggrant följa hur gödslingen spridits. Aska kan spridas också vintertid.

Att använda aska som gödslingsmedel är smart cirkulär ekonomi. Askan som vi använder kommer från finländska energianläggningar, där träaska är avfall. När aska sprids över torvmark växer skogen avsevärt snabbare. Gödslingen bidrar också till att mer kol binds i den växande skogen, vilket förstärker skogarnas effekt som kolsänka. Genom att gödsla gallrade skogar ökar trädbeståndets tillväxt så att vi i sinom tid kan avverkar mer timmer och använda det i långlivade träprodukter.  

Gödsling utgör inget hinder för annan användning av skogarna. Det går bra att plocka bär och svamp i gödslad skog.