Samarbete i stort och smått

Vårt inkluderande arbetssätt är en väsentlig del av Forststyrelsens självinsikt. Samarbete och samplanering är hörnstenar i allt vårt arbete och tar många former. Vi samarbetar med intressentgrupperna enligt lagar och avtal, frivilligt och alltid när det är nödvändigt.

En utgångspunkt för arbetssättet som grundar sig på samarbete är att vi överväger vad och vem Forststyrelsens beslut och arbete påverkar samt tar med dessa parter i beslutsprocessen.

Den viktigaste formen av samplanering är naturresursplaneringen, som vi gör tillsammans med tiotals intressentgrupper. Vi samlar också ihop samarbetsgrupper när vi utarbetar till exempel skötsel- och användningsavtal för naturskyddsområden, avverkningsplaner och utvecklingsplaner för turistområden. Dessutom använder vi ofta olika respons- och deltagandekanaler som är tillgängliga på internet.

Vi hör även våra intressentgrupper när vi utarbetar vår strategi och andra riktlinjer för verksamheten.

Samarbetsformerna varierar

Vi utför det praktiska dagliga arbetet i kontinuerlig interaktion med de olika intressentgrupperna. Bland annat diskuterar nationalparkernas parkchefer och de teamansvariga inom skogsbruket hela tiden användningen av områdena med intressentgrupperna.

Forststyrelsen har ingått långa avtal om användningen av statens mark- och vattenområden med till exempel Naturresursinstitutet, försvarsmakten och läroanstalterna inom skogsbranschen. Forststyrelsen har också ingått samarbetsavtal med Renbeteslagens förbund och Sametinget, skolternas byastämma och renbeteslagen i sameområdet.

Dessutom har Forststyrelsen ingått flera tidsbundna samarbetsavtal med anknytning till olika teman och projekt. Projektsamarbetet utgör en egen, omfattande helhet.

Forststyrelsen ombeds årligen ge hundratals utlåtanden om olika projekt, planer, program och planläggning. Vi samordnar olika behov och mål genom att bereda utlåtandena tillsammans med resultatenheterna, varefter resultatenheten som ansvarar för ärendet i fråga ger utlåtandet.

Vi väljer alltså metoderna för samarbete och deltagande beroende på situation. Det viktigaste är att samarbetsmetoden tjänar sitt syfte.

Målet är smidig interaktion

Ofta är Forststyrelsens samarbetspartner också Forststyrelsens utmanare. Många motsättningar förknippas med användningen av vårt lands naturresurser och att sammanjämka dem alla är helt enkelt inte alltid möjligt. Vi behöver interaktionsfärdigheter för att klara av konfliktsituationer, så att samarbetet kan fortsätta. Ett viktigt mål är att utveckla våra interaktionsfärdigheter. 

År 2019 inledde vi i samarbete med Finlands naturskyddsförbund och Greenpeace en process som utvecklar samplaneringen och interaktionsfärdigheterna. Stöd i utvecklingen gav Akordi Oy i egenskap av sakkunnig som specialiserat sig på att utveckla interaktionen. Målet är att öka kompetensen och metoderna som kan hjälpa oss att gå vidare från olika tvister om naturresurserna och användningen av dem, för att i stället bygga upp samarbetet.  

Intressentgrupperna utvärderar oss årligen

Vi följer regelbundet upp våra intressentgruppers åsikter om vår verksamhet för att kunna förbättra verksamheten i framtiden. Vi mäter våra partners och intressentgruppers uppfattning om vår verksamhet och vårt anseende med en intressentgruppsundersökning.  

Enligt undersökningen som vi lät göra 2019 uppfattas Forststyrelsen som en pålitlig och mångsidig samarbetspartner. Uppskattningarna av samhällsansvaret och främjandet av likabehandling i verksamheten hade förbättrats jämfört med året innan. Forststyrelsens anseende är fortsättningsvis på en relativt hög nivå. Intressentgrupperna och samarbetspartnerna uppskattar att nivån på samarbetet med Forststyrelsen har förbättrats jämfört med året innan. Förbättringar hade skett även beträffande kommunikationen, trots att svaren var allt från nöjda till kritiska. De viktigaste punkterna som kräver utveckling är förmågan att lyssna och ett mer välvilligt bemötande av målgrupperna samt samordning av de olika parternas behov. 

Lappland ett särskilt samarbetsområde

De statsägda markområden som Forststyrelsen förvaltar finns huvudsakligen i Norra Finland. I egenskap av stor markägare och arbetsgivare har Forststyrelsen en ansvarsfull uppgift i Norra och Östra Finland, som kräver att vi samarbetar och samordnar våra uppgifter med många olika aktörer.  

Vi använder många metoder i planeringsarbete för att ge lokala organisationer och intressentgrupper tillfälle att påverka markanvändningen och utvecklingen av sin livsmiljö. I Lappland fäster vi särskild uppmärksamhet vid att möjliggöra renskötsel och andra traditionella sätt att använda naturen. Vi arbetar också för att främja rekreation och turism i naturen. 

Vårt samarbete i både samernas hembygdsområde och renskötselområdet regleras av lagen om Forststyrelsen samt av vår strategi och vårt program för samhällsansvar. Målet är att trygga förutsättningarna för att utöva samisk kultur inom samernas hembygdsområde samt förutsättningarna för renskötsel inom renskötselområdet.  

Turismens kraftiga ökning i Lappland framgår av att turistområdena och -målen växer och nya områden planeras för turismens behov. Det ökar också behovet av servicepunkter för turismföretagare och leder i skogsbruksområden. Samordningen av statens användning av områdena med renskötseln är en viktig fråga också ur turismens perspektiv. 

Bärindustrin, naturproduktsindustrin och må bra-branschen samt i synnerhet en allt mer varierande användning av naturen för rekreationsändamål skapar nya behov för användningen av statens marker. Därför blir de olika samarbetsgrupperna, avtalsförhandlingarna och formerna av samplanering allt fler.  

Mer information