Miljökonsekvenser av havsvindkraft

Miljökonsekvenserna av en havsvindkraftspark varierar avsevärt, i synnerhet beroende på projektets läge. Miljökonsekvenserna kan vara både negativa och positiva: byggandet förändrar miljön men kan skapa gynnsamma förhållanden. Havsvindkraftsparken kan till exempel påverka vissa arters flyttstråk, men skapa rast- och födoplatser för andra eller skrämma bort vissa arter från områdena, men skapa gynnsamma förhållanden för andra.

Nedan följer en allmän beskrivning av de vanligaste miljökonsekvenserna. Alla de beskrivna konsekvenserna förverkligas inte som sådana i något projekt.

Miljökonsekvenserna bedöms i samband med MKB-förfaranden och planläggning

Havsvindkraftverkens miljökonsekvenser och åtgärder för att minimera dem bedöms vid planläggningen av området, i samband med vattentillståndet och inom det lagstadgade MKB-förfarandet.

Miljökonsekvenserna bedöms i allmänhet i fråga om vindkraftverk som byggs till havs samt elöverföringskablar som läggs på havsbottnen och elstationer som placeras vid kusten. Konsekvenserna bedöms under hela livscykeln, det vill säga under byggandet, driften, nedläggningen och nedmonteringen av kraftverken.

Områdets användning

En havsvindkraftspark påverkar rekreationsanvändningen av vattenområdet främst under byggtiden, då tillträdet till området begränsas av säkerhetsskäl. Under användningen är det i allmänhet inte nödvändigt att begränsa fisket eller rekreationsanvändningen. Ovanpå sjökabeln kan man dock inte fiska med trål. På vintern är det skäl att akta sig för is som kan falla ner från vindkraftverket.

Fartygstrafikens behov beaktas redan när områden väljs ut för utveckling. Havsvindkraftsprojektets konsekvenser för fartygstrafiken undersöks också i MKB- och planläggningsskedena. Vindkraftverken märks ut på sjökort och tas upp i geografisk information.

Vattnets kvalitet

Havsvindkraftverkets konsekvenser för vattendraget utreds till exempel med hjälp av modelleringar. Under kraftverkens drift följs miljöns status upp i enlighet med bestämmelserna i vattentillståndet.

Under byggtiden kommer schaktning, muddring och utjämning av bottnen att grumla upp vattnet tillfälligt och lokalt. Förutom vid byggandet av fundamenten kan vattnet, särskilt i de djupare vattenskikten, grumlas när jordmassor deponeras och havskabeln dras.

Om havsbottnen muddras i farleder kan skadliga ämnen som samlats i sjötrafiken under årens lopp börja röra på sig.

Konsekvenserna för vattenkvaliteten under byggtiden beror på strömmarna i havsbottnen, väderförhållandena och arbetsmetoder som används. Konsekvenserna blir i allmänhet kortvariga och organismerna återvänder till gynnsamma områden efter slutfört byggnadsarbete. Vindkraftverkets fundament kan också erbjuda organismerna gynnsammare levnadsförhållanden än tidigare.

Enligt forskningsdata släpps mycket lite mikroplast ut i havet från havsvindkraftverken. Vindkraftverkens blad är vanligtvis gjorda av kompositmaterial och är väl skyddade mot slitage från sol, vind och regn. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen släpper landets vindkraftsparker sammanlagt cirka 0,6 ton mikroplast per år.

Undervattensnatur

Undervattensorganismer och undervattensväxter finns mest i grunda vattenområden, där det finns mest ljus. I många havsvindkraftsprojekt kan man undvika byggande i de allra grundaste eller djupaste områdena där mångfalden skulle lida.

Byggandet av en havsvindkraftspark förändrar strukturerna på havsbottnen lokalt, eftersom jordmassor flyttas i området. Å andra sidan bildar kraftverkens fundament konstgjorda “rev” och områden som är skyddade mot både sjögång och båtliv, för de arter som behöver sådana.

Abborre fotograferad under vattnet.
Abborre. Foto: Ville Savilampi

Byggandet av havsbaserade vindkraftverk kan störa fiskarna och deras lek i byggområdet och under byggtiden. Det har uppskattats att lokala fiskbestånd i allmänhet återgår till sina vanliga områden efter att den tillfälliga störningen upphört.

Byggandet stör tillfälligt fisket och möjligheterna att röra sig i området. Havskabelns läge kan begränsa placeringen av fångstredskapen eller vissa fiskeformer lokalt.

Strömmar

Vattenströmmarna i närheten av havsvindkraftverken förändras i viss mån. Kraftverken ligger dock mycket långt från varandra och därför är konsekvenserna för strömmarna och vågorna lokala.

Klimat

Havsvindkraftsparken producerar en stor mängd utsläppsfri el, med vilken man kan ersätta energi som producerats med fossila bränslen och avsevärt minska utsläppen. Havsvindkraftverken spelar en mycket viktig roll i arbetet på vägen mot Finlands mål för kolneutralitet.

Att bygga kraftverk förbrukar naturresurser och orsakar för sin del utsläpp. Även trafiken i anslutning till byggandet och underhållsåtgärderna producerar en del utsläpp. Dessa konsekvenser är dock relativt små i förhållande till fördelarna med utsläppsfri el som produceras vid kraftverken.

Användning av naturresurser

Vindkraftverkens livslängd är 25–35 år, beroende på anläggningens tillverkare.

Största delen (i vissa projekt upp till 80–90 %) av de råvaror som används i vindkraftverk kan återvinnas. De ledande vindturbintillverkarna erbjuder redan nu helt återvinnbara konstruktioner. Återvinningsgraden för kraftverkens metallkomponenter (stål, koppar, aluminium, bly) är hög, nästan 100 procent.

Fågelbestånd

Fåglar kan ha rastområden i havsvindkraftsparkens område eller flyttstråk kan gå genom området. De havsvindkraftsparker som Forststyrelsen planerar ligger över 10 km från kusten. Läget på öppet hav lindrar konsekvenserna för fågelbeståndet, eftersom fåglarnas revir och flyttstråk i allmänhet ligger nära kusten.

Tre stora sniglar på en sten
Tre storstraker vilar på en sten. Foto: M Boyarskov

Enligt erfarenheterna från Tahkoluoto havsvindkraftspark kolliderar fåglar i allmänhet inte med vindkraftverkets rotorblad. Kraftverken kan dock påverka flyttstråken och rastområdena. Även underhållsåtgärder, ljud eller skuggeffekter i kraftverksområdet kan störa till exempel fåglarnas häckning på närliggande öar i influensområdet.

Enligt undersökningar som gjorts på huvudflyttstråket vid Bottenvikens kust kolliderar fåglarna med vindkraftverk inte i nämnvärd omfattning ens under flyttningstiderna. Fåglarna har en tydlig förmåga att upptäcka, kringgå och väja för kraftverken. Havsörnarna hålls mestadels närmare kusten.

Naturobjekt och skyddsområden

Vid planeringen av havsvindkraftsparkens läge beaktas eventuella naturskyddsområden och värdefulla naturobjekt.

Eventuella vrak och andra objekt som ska bevaras i det granskade området kartläggs vid sjöarkeologiska inventeringar.

Konsekvenser för människors levnadsförhållanden

Människor upplever havsvindkraftsparker och förändringar i livsmiljön på olika sätt. Turister kan betrakta dem som negativa eller intressanta fenomen till exempel på grund av konsekvenserna för landskapet.

Buller

Ljudet från havsvindkraftverket i det öppna havsområdet bär några kilometer bort. Bärigheten påverkas också av andra ljud från havet: vind och vågor. Cirka 1 kilometer från parken är ljudet på nivån 40 dB. När kraftverken är i drift är ljudstyrkan ungefär 50 dB, dvs. på samma nivå som i ett kontor.

Även den ökade servicetrafiken i anslutning till byggandet och under användningen kan öka bullret och de lokala olägenheterna. Byggandet av en havsvindkraftspark tar i allmänhet cirka två–tre år.

Arbetshälsoinstitutet och VTT & samarbetspartnerna undersökte 2020 hälsoeffekterna av infraljud från vindkraftverk. I den tvååriga undersökningen fick man inga bevis på konsekvenserna för hälsan. (Artikeln bara på finska)

Skuggeffekter

Vindkraftverken kan orsaka kortvariga skuggeffekter – några minuter om dagen – om man tittar på vindkraftverket från en plats där man ser bladen röra sig framför solen. Skuggeffekterna upphör några kilometer från kraftverket.

Vid planeringen av en vindkraftspark modelleras de skuggeffekter som bedöms i förhållande till de gränsvärden som tillämpas vid MKB-förfarandet i Finland.

Landskap

Ju längre från kusten havsvindkraftsparken ligger, desto mindre syns den i landskapet. Fjärrlandskapet tar vid efter 10 km och då kan människoögat inte längre urskilja konstruktioner i landskapet.

Hur bra vindkraftverken syns beror också på var man finns i förhållande till närmaste sikthinder, som kan vara till exempel en ö. Ett närliggande sikthinder döljer enkelt även ett närliggande kraftverk, medan utsikten över en vidsträckt åker, sjö, öppen myr m.m. öppnar sig långt framåt. Även luftens fuktighet begränsar sikten.

I mörker kan man se kraftverkens flyghinder- och navigeringsljus.

Tekniken vid havsbaserade vindkraftverk utvecklas snabbt. Tornet kan vara cirka 200 meter högt och kraftverkens rotorblad snurrar på cirka 200–300 meters höjd. Maskinrummet – större än en buss – ligger på cirka 150–180 meters höjd. Kraftverken i ett projektområde ligger i allmänhet minst cirka en kilometer från varandra.

En observationsbild där tänkta vindkraftverk är placerade 10 kilometer från kusten.
En observationsbild där tänkta vindkraftverk är placerade 10 kilometer från kusten.

På fastlandet syns vindkraftsparken i form av en elstation som elöverföringskabeln kräver och en överföringsförbindelse som går från stationen. Deras placering och sträckning planeras omsorgsfullt och anpassas till invånarnas synpunkter.

Trafik

Byggandet av en havsvindkraftspark ökar trafiken både på land och till havs. Beroende på var projektet är beläget kan det vara nödvändigt att stärka vägnätet och hamnarna samt sörja för trafiksäkerheten i större utsträckning än tidigare.

Ekonomiska effekter

Havsvindkraftsparkerna är flera decennier långa investeringar i miljardklass. De stärker den regionala ekonomin både direkt och genom indirekta effekter. De direkta effekterna omfattar bl.a. lokala inköp under byggtiden, såsom anskaffning av inkvarterings- och måltidstjänster.

Investeringens indirekta effekter sträcker sig bl.a. till andra industribranscher. Dessutom skapar utbudet av utsläppsfri energi tillväxtmöjligheter för den övriga industrin, till exempel för produktion av rent väte.
De regionalekonomiska effekterna är som störst under byggtiden. De positiva ekonomiska effekter under driften utgörs av personalens arbetsplatser och den fastighetsskatt som betalas till den lokala kommunen.