Skeden inom havsbaserade vindkraftsprojekt

Projektutveckling per huvudskede

Forststyrelsen gör förutredningar i områden som i havsområdesplanen eller landskapsplanen identifierats som lämpliga för vindkraft och väljer de områden som ska utvecklas. I det inledande skedet utreds den lokala kommunens stöd, vilket är nödvändigt för att det betydande projektet ska kunna inledas.

Forststyrelsen utvecklar havsvindkraften i statsägda områden inom territorialvattengränsen. Området för den havbaserade vindkraften ägs och arrenderas av staten. Områdets planläggning och byggande regleras av den lokala kommunen.

I början av projektutvecklingen görs vindmätningar under cirka ett par år för att få tillräckligt med information om vindförhållandena som grund för investeringen. Vindmätningar enligt vissa standarder kan vara villkor för finansiering. För vindmätningsutrustning och -master är det ofta nödvändigt att arrendera mark av lokala markägare. Vindmätningsutrustningen tas bort efter mätningarna.

Till de inledande utredningarna hör också olika tillstånd inom statsförvaltningen, godkännande av Försvarsmakten, tillstånd för undersökning av havsbottnen samt flyghindertillstånd enligt luftfartslagen från Traficom. Tillståndsprocesserna omfattar också en havsarkeologisk undersökning som i allmänhet genomförs i slutskedet av licensieringen.

Planläggning

I planläggningen fastställs användningen av området i enlighet med bygglagen. Planläggningen utgör grunden för erhållande av bygglov och förutsätter också godkännande av Försvarsmakten.

Planläggningen inleds med att ett planläggningsinitiativ lämnas till den lokala kommunen. När kommunen godkänner planläggningsinitiativet kan arbetet inledas. Planläggningsarbete som pågår åtminstone i ett par år utförs av kommunen och betalas av projektutvecklaren.

Miljökonsekvensbedömning (MKB)

Planläggningen framskrider ofta samtidigt som miljökonsekvensbedömningen. MKB-förfarandet övervakas och styrs av NTM-centralen.

I MKB-förfarandet utreds projektets konsekvenser för det lokala samhället, naturvärden och tekniska omständigheter samt metoder för att bekämpa eventuella skadliga konsekvenser. De utredningar som MKB-förfarandet förutsätter görs under flera terrängperioder och de gäller såväl fiskar, fåglar som växter i området.

Vattentillstånd

En havsvindkraftpark behöver ett vattentillstånd för vattenbyggande och verksamhet på vattenområdet. Vattentillstånd söks hos regionförvaltningsverket.

Vattentillståndet fastställer villkoren för byggandet av en vindkraftpark. Samtidigt fastställs också nödvändiga uppföljningsåtgärder som gäller vattendragets status, vattenkvaliteten och till exempel fiskerinäringen.

Som ett resultat av vattentillståndsprocessen kan myndigheten bestämma om åtgärder, till exempel obligatorisk utplantering av fisk för att kompensera olägenheter som fiskerinäringen orsakas. Ekonomisk ersättning till dem som lider skada är också möjlig.

Bygglov

Projektutvecklaren kan ansöka om bygglov när planläggningen är klar. Bygglov beviljas av den kommun inom vars område projektet planeras.

Licensiering för kraftledning

Den el som produceras av havsvindkraftverk överförs till stamnätet på land via en havskabel. Havskabelns placering planeras med beaktande av bl.a. fartygsrutter och miljömässiga faktorer. Man strävar också efter att undvika fördjupningar i havsbottnen så att kablar som hänger ovanför fördjupningen inte utsätts för belastning.

Projektutvecklaren förbereder sig också för licensiering och byggande av en havsbaserad elunderstation, havskabel och anslutningsledning på fastlandet. Projektutvecklaren förhandlar också med elnätsinnehavaren och söker lämpliga lösningar för att överföra den el som parken producerar till riksnätet.

Investeringsbeslut

När projektutvecklaren har tillräcklig säkerhet om hur tillståndsprocesserna framskrider fattar utvecklaren ett investeringsbeslut.

Den tekniska planeringen för att genomföra projektet har påbörjats långt tidigare. Företaget har också inlett bl.a. upphandlingar och logistikplanering.

Byggandet av en havsvindkraftpark är en stor logistisk utmaning redan på grund av komponenternas storlek. Vindkraftverkens delar transporteras huvudsakligen sjövägen och dessutom ska persontrafiken och underhållet planeras.

Byggande

Byggandet som uppskattningsvis tar två-tre år inleds med markbyggnadsarbeten och byggandet av fundamenten. Det finns flera typer av fundament. S.k. gravitationsfundament, dvs. kassunfundament, och s.k. monopilefundament som pålas på havsbottnen lämpar sig sannolikt bäst för finländska förhållanden.

Vindkraftverken, av vilka det vanligtvis byggs tiotals i en havsvindkraftpark, monteras i mån av möjlighet på fastlandet och transporteras till byggplatsen. Dessuton byggs elöverföringskablar mellan kraftverken. I havet byggs vid behov en eller flera elunderstationer.

Från havet överförs elen till land via en kabel som sänks ner till havsbottnen. På land byggs en elunderstation, varefter elöverföringen fortsätter längs luftledningen. Överföringskabelns och elunderstationernas platser fastställs på generell nivå i MKB-processen och mer detaljerat i bygglov och vattenlov.