Saimenvikare

Saimenvikaren lever endast i Finland och endast i Saimen. Arten är starkt hotad (EN). Stammen består numera av mer än 400 individer, av vilka 155–220 är fortplantningsdugliga djur. Under de senaste åren har över 80 ungar fötts varje år.

Vikaren är en världens nordligaste sälarter. Saimenvikaren (Pusa hispida saimensis) är en av fem underarter till vikaren. De övriga underarterna är ladogasäl (P. h. ladogensis), östersjövikare (P. h. botnica), ochotsk vikare (P. h. Ochotensis) och atlantisk vikare (P. h. hispida).

Förbindelsen mellan sjöarna i Östra Finland och den nuvarande Östersjön bröts i slutet av förra istiden för cirka 8 000 år sedan. I samband med detta började saimenvikarens anpassning till livet i en insjömiljö. Arten har anpassat sig väl till livet i Saimen. Endast människan har hotat dess liv.

Vikarstammen minskade fram till början av 1980-talet. Tack vare de skyddsåtgärder som inleddes då har stammen så småningom börjat öka och särskilt ungarnas möjligheter att överleva har förbättrats. Numera utvidgas saimenvikarens utbredningsområde och arten har börjat återvända delar av Saimen som den tidigare övergett, såsom Puruvesi och Haapaselkä.

Finland har förbundit sig till att skydda saimenvikaren i enlighet med EU:s habitatdirektiv. Forststyrelsens Naturtjänster ansvarar för uppföljningen av stammen och skyddsarbetet i samarbete med NTM-centralen i Södra Savolax, WWF Finland, Östra Finlands universitet och Finlands naturskyddsförbund.

Till hoten mot bevarandet av arten hör fiskeredskap, klimatförändringen, strandnära byggande och annan mänsklig verksamhet samt att stammen är så liten och splittrad.

Skyddet av saimenvikaren

Ett effektivare skydd ger resultat. Enligt Forststyrelsens expertbedömning består saimenvikarstammen av cirka 400 individer. I slutet av 1980-talet var stammen som minst med cirka 200 vikare. Med stammen avses det övervintrade antalet individer innan kutarna föds i februari och mars.

Vikarnas fortplantningsresultat och dödlighet bedöms årligen. Boinventeringen är nödvändig för att följa saimenvikarstammens utveckling och genomföra skyddsåtgärder. Åtskilliga frivilliga, WWF Finland och Östra Finlands universitet assisterar vid boinventeringarna och med att skotta ihop snödrivor till boplatser under vintrarna med litet snö, då det inte uppstår några naturliga drivor.

Skyddet av saimenvikarstammen styrs av den skyddsstrategi och åtgärdsplan för saimenvikaren som miljöministeriet godkänt och som förnyas vart femte år, senast gång 2017.

De fiskebegränsningar som är avsedda att skydda vikaren utfärdas genom förordning av statsrådet för femårsperioder. Forststyrelsen övervakar områdena där fiskebegränsning råder. NTM-centralen i Södra Savolax ansvarar för att avtala om fiskebegränsningarna med delägarlagen.

Genom att genomföra strandskyddsprogrammet och Natura 2000-nätverket skaffar Forststyrelsen områden för saimenvikare att byga sina bon eller inrättar naturskyddsområden på privat mark. Vi utfärdar landstigningsförbud vintertid för områdena där honorna bygger bon och i de mest centrala områdena är snöskoterkörningen begränsad under samma tidsperiod.

Anmäl observationer av saimenvikare!

Med tanke på skyddet av saimenvikaren är det viktigt att undersöka alla döda vikare och att samla in information om skadade vikare. Hos de döda vikarna utreder vi bland annat ålder och kön samt tar vävnadsprov. Oftast framgår dödsorsaken, vilket är en mycket viktig uppgift för skyddsarbetet.

Hittade du en död eller skadad saimenvikare eller fastnade en saimenvikare i ditt fiskeredskap?

• Se till att vikaren inte kan föras bort av vågorna.
• Anmäl händelsen GENAST per telefon till den lokala polisen eller Forststyrelsens nummer 0206 39 5000.
• Uppge namn och adress samt berätta var och när du hittade den döda vikaren.
• Som ersättning får du en handduk med vikarmotiv och om du vill kan du få information om undersökningsresultaten.

Enligt 62 § i lagen om fiske ska innehavaren av ett fångstredskap utan dröjsmål underrätta Naturresursinstitutet om en säl fastnat i fångstredskapet. Forststyrelsen förmedlar din anmälan till Naturresursinstitutet.

Gör så här om du observerar en saimenvikarkut på isen:

• Närma dig inte och rör inte kuten. Ömsesidig risk för sjukdom och risk för att kuten blir övergiven. (Även i lag förbjudet att störa kutar.)
• Anmäl din observation till Forststyrelsens uppföljning av saimenvikarstammen: saimaannorppa(at)metsa.fi eller tfn 0206 39 5000.
• Du kan följa situationen med kikare en bit längre bort utan att störa kuten. För gärna dagbok över dina observationer – dina uppgifter är till stor hjälp för skyddet.
• Meddela de närmaste grannarna så att den inte stör kuten av misstag.
• Om en vikare ligger i strandvattnet eller på stranden och inte drar sig undan eller flyr när du närmar dig (cirka 5 meter), finns det skäl att anta att den är i behov av vård. Gör även då en anmälan till numret ovan.

Vikarstammens status

Med beaktande av de senaste årens bedömningar av dödligheten bedömde Forststyrelsens forskare hösten 2019 att stammens storlek har ökat till något över 400 individer.

• I tabellellerna på sidan på finska finns stammens storlek före de kutar som föddes på vårvintern och information om döda saimenvikare årligen.

Den verkliga dödligheten är nästan tre gånger större än vad som observerats. Med hjälp av observationer av förändringar i födelsetalet och stammens storlek uppskattades saimenvikarens dödlighet exempelvis under perioden 2000–2009 vara cirka 40 procent.

Observationerna varierar från år till år. En del av de kutar som dött under de första levnadsveckorna hittas under vårens boinventering. Forststyrelsen får information om största delen av de övriga döda vikarna via tips och anmälningar från allmänheten.