Saimenvikare

Mer information

Bedömningen av saimenvikarstammen 2023 har publicerats – vikarstatusen kan nu följas i en ny öppen tjänst (16.10.2023)

Tjänsten Norppatilanne (på finska)

Hittade du en död eller skadad saimenvikare eller fastnade en saimenvikare i ditt fiskeredskap?

Så här anmäler du observationen!

De övriga observationerna (t. ex en simmande saimenvikare) kan du anmäla via ett formulär (webropol.com).

Saimenvikaren lever endast i Finland och endast i Saimen. Arten är starkt hotad (EN). Stammen består numera av 480 individer. Under de senaste åren har över 90 ungar fötts varje år.

Samarbetet för att skydda saimenvikaren fortsätter. Läs mer om projektet Vår saimenvikare LIFE.

Syftet är att förbygga och minska de problem som klimatförändringen, fiske, störning som beror på människor och beståndets ringa storlek orsakar saimenvikarbeståndet.

Vikarna tillhör världens nordligaste sälarter. Saimenvikaren (Pusa hispida saimensis) är en av vikarens fem underarter, som dock skiljer sig mycket från de andra underarterna, t.ex. i beteende, struktur och genom.

Förbindelsen mellan sjöarna i Östra Finland och den nuvarande Östersjön bröts i slutet av förra istiden för cirka 9 000 år sedan. I samband med detta började saimenvikarens anpassning till livet i en insjömiljö. Arten har anpassat sig väl till livet i Saimen. Endast människan hotar dess liv.

Vikarstammen minskade fram till början av 1980-talet på grund av jakt, död i fiskeredskap och därför att många ungar dog när bon rasade vintertid när nivån av vattenytan varierade. Tack vare de skyddsåtgärder som inleddes då har stammen så småningom ökat och vikarna har redan återvänt till många områden där människan hade tidigare utplånat dem.

Finland har förbundit sig till att skydda saimenvikaren i enlighet med EU:s habitatdirektiv. Forststyrelsens Naturtjänster ansvarar för uppföljningen av stammen och skyddsarbetet i samarbete med NTM-centralen i Södra Savolax, WWF Finland, Östra Finlands universitet och Finlands naturskyddsförbund.

Till hoten mot bevarandet av arten hör nuförtiden farliga fiskeredskap, klimatförändringen och strandnära byggande och annan mänsklig verksamhet som förstör eller hotar platser för att bygga bon. Stammen är också liten och den genetiska mångfalden begränsad.

Vikarstammens status

Forststyrelsens forskare bedömer stammens storlek årligen. Med stammen avses det övervintrade antalet individer innan kutarna föds i feburari och mars.

I tabellellerna på sidan på finska finns stammens storlek före de kutar som föddes på vårvintern och information om döda saimenvikare årligen.

Den verkliga dödligheten är nästan tre gånger större än vad som observerats. Med hjälp av observationer av förändringar i födelsetalet och stammens storlek uppskattades saimenvikarens dödlighet exempelvis under perioden 2013–2022 vara cirka 38 procent.

Observationerna varierar från år till år. En del av de kutar som dött under de första levnadsveckorna hittas under vårens boinventering. Forststyrelsen får information om största delen av de övriga döda vikarna via tips och anmälningar från allmänheten.

Ansvarspersoner vid Forststyrelsen

  • Miina Auttila (uppföljning av population, dykning av boplatser, uttalanden och övrig intressebevakning), miina.auttila@metsa.fi
  • Riikka Alakoski (arbetet med snödrivor, boinventering; kadaver), riikka.alakoski@metsa.fi

Mera information