Två sälar tittar upp från vattnet.
Saimenvikare med unge . Foto: Miina Auttila.

Saimenvikaren dyker också i framtiden om vi skyddar den tillsammans.

Saimenvikaren är en av världens mest hotade och sällsynta sälar. Det är på vårt ansvar att även kommande generationer kan se vikaren vila på kobbarna och dyka i fjärdarna. Varje år deltar myndigheter, forskare och hundratals frivilliga i skyddet av vikarna.

Vi har samarbetat systematiskt för länge, och antalet vikare har redan stigit litet under de senaste åren. Arten är dock fortfarande hotad av fiskenät och klimatförändringen. Det behövs nya konster för skyddet, tillsammans ska vi finna dem!

Saimenvikaren är oftast under 1,5 meter lång och väger under 90 kilo. Varje vikare har ett individuellt pälsmönster som gör att den kan identifieras, på samma sätt som människans fingeravtryck. Saimenvikaren byter päls en gång om året, men pälsmönstret förblir detsamma. Under pälsbytesperioden i maj torkar vikarna sina pälsar på strandklipporna. 

Vikarna har sina egna favoritplatser där de ligger och vilar från sommar till en annan. Om du hittar en vikares liggplats ska du inte närma dig den och skrämma djuret från stranden. Med kikare och lite tur kan du följa dess liv under flera år. 

Under Vår vikare-LIFE 2020-2025: 

  • Tack vare de skyddsåtgärder som genomfördes inom projektet ökade populationen av saimenvikare från 425 till 530 individer. 
  • Vi utvecklade nya skyddsåtgärder och metoder för uppföljning av stammen som möter de utmaningar klimatförändringen medför.
  • Vi utredde saimenvikarens hälsotillstånd och ökade medvetenheten om vikten av dess skydd. 
  • Vi övervakade restriktioner samt gav rådgivning och handledning för att skydda saimenvikaren. 
  • Vi arbetade också aktivt för att förbättra situationen för östersjövikarbeståndet i Skärgårdshavet. 

Projektets video (youtube.com)

Mer om projektets resultat 

Undersökning 

I Photo-ID-undersökningen utvecklade vi metoder för att identifiera individer med hjälp av fotografier. Utifrån bildmaterialet kan man följa enskilda saimenvikares liv, rörelsemönster och sociala relationer, såsom sälar som ofta vistas tillsammans på samma vilostenar. Baserat på individer som fotograferats upprepade gånger samt nytillkomna observationer kan populationens storlek också uppskattas. 

Under projektets gång kunde denna beräkningsmetod jämföras med den traditionella metoden för beståndsuppskattning av saimenvikare, som baserar sig på observationer av bohålor. Metoderna visade sig ge jämförbara resultat. För att ta fram tillförlitliga beståndsuppskattningar av saimenvikaren krävs minst en fyrårig tidsserie av Photo-ID-material, och det rekommenderas därför att den påbörjade systematiska uppföljningen fortsätter. 

Under projektets gång flyttade vi sammanlagt tre saimenvikare inom Saimens vattensystem. Syftet med flyttningarna är att upprätthålla saimenvikarens genetiska mångfald och förhindra att olika grupper av vikare isoleras från varandra. En bredare och mer mångsidig genbas förbättrar saimenvikarens förmåga att klara sig i föränderliga miljöförhållanden, som orsakas bland annat av klimatförändringen och miljögifter. Effekterna av flyttningarna syns först på lång sikt, och framtida undersökningar kan visa om de har bidragit till ökad genetisk mångfald. 

För att stödja anpassningen till klimatförändringen testade vi bland annat olika konstgjorda bon som saimenvikaren kan använda för fortplantning under vintrar med lite snö och utan is. 

Skydd

Under projektet förbättras medvetenheten om skyddet av saimenvikaren och vi strävade efter att öka acceptansen av skyddsåtgärderna.

Vi fortsatte att utveckla vikarsäkra katsor och vi utvecklade en vikarsäker ryssja för fritidsfiskare. 

Tillsammans med vattenområdenas ägare utvecklade vi övervakningen av fiskebegränsningarna.

Inom projektet vidtogs även åtgärder för att förbättra östersjövikarbeståndets situation i Skärgårdshavet.

Mera information om projektets verksamhet, produkter och material hittar på sidan på finska: Yhteinen saimaannorppamme -LIFE.

Projektets finansiering och verksamhetstid

Projektets totalbudget var 7,1 miljoner euro, varav 5,3, miljoner utgjordes av EU-finansiering. Projektet finansieras även av miljöministeriet, Södra Karelens förbund, stiftelserna Nestorisäätiö och Raija ja Ossi Tuuliaisen säätiö.
Start- och slutår: 2020–2025.

Kontaktuppgifter

Projektet leds av Forststyrelsens Naturtjänster.

Projektchef Jari Ilmonen
tfn 0206 39 4718
jari.ilmonen@metsa.fi

Läs mera om skyddet av saimenvikare:

Projektet har fått finansiering av Europeiska Unionens LIFE-program. Materialet reflekterar synsätt av upphovsmannen, och Europeiska kommissionen eller CINEA är inte ansvariga för användning av materialets innehåll.

Senast uppdaterad 15.4.2026