Skötsel av vårdbiotoper

Vårdbiotoper är ängar, gärden och beteshagar som uppkommit i gamla tiders jordbruk. De är rika på arter, men det finns risk för att de växer igen eftersom de inte längre används för samma ändamål.

Forststyrelsens Naturtjänster sköter ca 5 000 hektar av vårdbiotoper i befintliga naturskyddsområden och ca 100 hektar i mångbruksskogar. Vi hjälper till att sköta vårdbiotoper i privatägda skyddsområden på ca 7000 hektars yta.

Innan en igenvuxen äng börjar skötas görs en kartläggning av natur- och kulturvärdena och en omsorgsfull skötselplanering. Att sköta vårdbiotoper kräver samarbete mellan många aktörer. Skötselåtgärderna börjar i allmänhet med inledande röjning där man avlägsnar träd och buskar som brett ut sig i området. Andra iståndsättningsåtgärder kan till exempel vara att slå eller löpbränna gräs.

Träd som invaderat ängar sysselsätter företagare på landsbygden, i och med att röjning ofta utförs som en köpt tjänst. Flera projekt som fått del av finansieringen från EU, som LIFE-projekten, har haft en viktig roll när det gällt att iståndsätta tiotals igenvuxna områden. Frivilligarbete har ofta också varit en oersättlig hjälp. Talkon har ordnats bl.a. av WWF och Finlands naturskyddsförbund i samarbete med Forststyrelsen. Iståndsättningar utförs också av läroinrättningar och som fångarbete.

Skötseln fortsätter årligen med bete eller slåtter. Betesdjurens ägare gör ett viktigt arbete till förmån för naturens mångfald och landskapet. Över 95 procent av vårdbiotoperna i skyddsområden är sommarbeten för kor, får eller hästar. Forststyrelsen ingår hyresavtal med djurägarna om beten på statens marker. Att slå ängar i vårdbiotoperna är numera så sällsynt att varje område som slås har betydelse. Genom slåtter vårdar Forststyrelsen bl.a. de värdefulla svedjeängarna i Koli. I Skärgårdshavets nationalpark utförs sällsynta skötselåtgärder, bl.a. lövskärning och slåtter. Sällsynta åtgärder vidtas också på vissa kärrängar i Oulanka nationalpark och i Lappland. Föreningar sköter ett antal fadderobjekt på olika håll i landet. Odlare och registrerade föreningar kan ansöka om ersättning för restaureringen av sina objekt och för kostnaderna för den fortlöpande skötseln under året från miljöersättningssystemet.

Alla vårdbiotoper som faller inom skyddsområden inventeras inom ramen för den rikstäckande inventeringen av vårdbiotoper. På statens marker följs skötseln av vårdbiotoper upp med hjälp av en årlig dokumentering. Ett nätverk som baserar på provytor har skapats för uppföljningen av växterna.

Läs mer om vårdbiotoper i statens naturskyddsområden.

Var får man information om betesområden?

Uppgifter om Forststyrelsens objekt publiceras i tjänsten Laidunpankki.fi, som upprätthålls av ProAgria. Alla objekt har tillsvidare inte införts i tjänsten. Man kan också höra sig för hos Forststyrelsens regionala kontaktpersoner om statsägda marker som lämpar sig för bete.

Forststyrelsens kontaktpersoner i ärenden som gäller skötsel av vårdbiotoper

  • Nyland och Kymmenedalen
    • Skyddsbiolog Katja Raatikainen
  • Egentliga Finland och Satakunta
    • Skyddsbiolog Maija Mussaari
  • Tavastland
    • Planerare Teijo Heinänen
  • Mellersta Finland
    • Skyddsbiolog Anneli Suikki
  • Birkaland
    • Planerare Teijo Heinänen (södra delar)
    • Parkskötare Pekka Vesterinen (norra delar)
  • Södra Savolax ja Södra Karelen
    • Skyddsbiolog Mervi Niiranen
  • Norra Savolax
    • Skyddsbiolog Anna-Riikka Ihantola
  • Norra Karelen
    • Skyddsbiolog Miia Kokkonen
  • Södra Österbotten och Österbotten
    • Skyddsbiolog Carina Järvinen
  • Mellersta Österbotten
    • Skyddsbiolog Kasper Koskela
  • Norra Österbotten
    • Skyddsbiolog Päivi Virnes
  • Kajanaland
    • Skyddsbiolog Ilkka Immonen
  • Lappland
    • Skyddsbiolog Mia Vuomajoki

Mera information