Restaurering och naturvård vid Forststyrelsen

Forststyrelsens strategiska mål är att stoppa utarmningen av mångfalden på statens områden. Restaurering och naturvård av värdefulla livsmiljöer är ett viktigt verktyg för detta.

Restaurering och naturvård av livsmiljöer omfattar många olika åtgärder för att förbättra objektens naturliga tillstånd och representativitet. En enskild åtgärd kan starta en livsmiljös utveckling mot ett naturligt tillstånd eller påskynda dess återhämtning. Restaurering är i allmänhet en engångsåtgärd som riktas till ett område där nyttan för mångfalden är så stor som möjligt.

Med naturvård avses åtgärder för att stimulera eller upprätthålla en viss naturtyp eller en livsmiljö som är gynnsam för arter som ska skyddas. Åtgärderna måste ofta upprepas då och då för att stärka särdragen i livsmiljön eller artbeståndet. Naturvård utförs bl.a. i lundar, solexponerade miljöer och ädelträdsskogar. Invasiva växter, som jättebalsamin, och invasiva små rovdjur, som mink, avlägsnas i allt större utsträckning, särskilt för att trygga arter på skyddsområden.

Skyddsområden vårdas och restaureras årligen på cirka 6 000 hektar. I områden som hör till mångbruksskogar har bl.a. 660 hektar myrar restaurerats. Dessutom restaureras mindre objekt, som bäckar, varje år.

Resultaten från bedömning av hotade arter och naturtyper år 2019 väcker oro. Aktiva åtgärder bör vidtas snabbt för att stärka livsmiljöerna och artpopulationerna. Betydande mål för att förbättra situationen har skrivits in i regeringsprogrammet. I livsmiljöprogrammet Helmi fastställs från år 2020 mål för skydd och restaurering av myrar, iståndsättning av fågelvatten och våtmarker, iståndsättning och skötsel av vårdbiotoper, skötsel av livsmiljöer i skogar samt restaurering av naturen på stränder och i vattennaturen. Forststyrelsen har en central roll i verkställandet av Helmi-programmet. I regeringens nya ägarpolitiska riktlinjer för Forststyrelsen ingår nu för första gången även ett mål om att öka kolsänkorna och kolförråden. Enligt riktlinjerna ska Forststyrelsen satsa starkt på aktiv naturvård, klimathållbarhet samt rekreationsbruk i mångbruksskogarna.

Lång erfarenhet och nytt samarbete

I slutet av 1980-talet vidtog Forststyrelsens naturtjänster de första restaureringsåtgärderna i skyddsområden. Vi har alltså över 30 års erfarenhet av att restaurera skogar och myrar. Metoderna för att planera, genomföra och följa upp åtgärderna har utvecklats kontinuerligt som ett samarbete mellan fackmännen och forskarna. Genom att följa upp konsekvenserna av restaurering och naturvård får man information om hur målen för att förbättra olika naturtypers status har uppnåtts. Arbetsgruppen ELO, som består av experter på restaurering från olika organisationer, har varit ett viktigt samarbetsforum.

Forststyrelsens jakt- och fisketjänster har restaurerat vilt- och fisklivsmiljöer sedan år 2007. Man har bland annat restaurerat myrar till livsmiljöer för ripor och sädgäss, iståndsatt livsmiljöer för skogshönsfåglars kullar, anlagt sankmarker med öppet vatten för vattenfåglar samt restaurerat bäckar och forsar.

Forststyrelsen Skogsbruk Ab ökar mångfalden i områden som är i skogsbruksanvändning bl.a. genom att lämna kvar naturvårdsträd, placera ut konstgjorda högstubbar och låta bli att samla upp all död ved. I samband med skogsbruksåtgärder vidtas också åtgärder för naturvård: myrar iståndsätts, solexponerade miljöer vårdas och grupper av naturvårdsträd bränns. Mångfalden i skyddsområden stöds genom att leda vatten till myrar som torkat ut eller håller på att torka ut i skyddsområden. Vid den områdesekologiska planeringen lämnas områden som främjar arternas överlevnad och spridning utanför skogsbruksanvändningen.

Många skötselåtgärder, som iståndsättning av bäckar och skötsel av annan våtmarksnatur, har vidtagits som ett samarbete mellan Naturtjänster, Jakt- och fisketjänster och Skogsbruk Ab. Målet är att utöka samarbetet mellan dessa ansvarsområden vid Forststyrelsen, både när det gäller skyddsområdena och de omgivande mångbruksskogarna. Till detta hänvisas även i regeringens ägarpolitiska riktlinjer för åren 2020–2024. Fokus ligger på målet om kolneutralitet, att stoppa utarmningen av mångfalden och idka hållbart skogsbruk.

LIFE-finansiering ger naturen och företagare fördelar

Restaurerings- och naturvårdsåtgärder har genomförts i hög utsträckning med Europeiska unionens LIFE-finansiering. Med LIFE-finansiering har vi iståndsatt myrar, våtmarker, inlandsvatten, solexponerade miljöer, vårdbiotoper, lundar, livsmiljöer längs Östersjöns kust samt livsmiljöer för flygekorre och insekter i habitatdirektivet. Sedan år 1995 har Naturtjänster och Jakt- och fisketjänster varit med i sammanlagt 53 LIFE-projekt och samordnat 24 av dem.

I LIFE-naturskyddsprojekt ger statens andel 25 procent i medeltal 75 procent utomstående finansiering. Finansieringen används också för att köpa naturvårdstjänster av företag för miljontals euro. Exempelvis har de totalekonomiska effekterna av de 8 LIFE-projekt som Naturtjänsterna börjat leda efter år 2013 varit cirka 25 miljoner euro varje år.
År 2020 pågår sju projekt som samordnas av Forststyrelsen. I projekten görs ett omfattande samarbete både inom Forststyrelsen och med partnerorganisationerna.

Kontaktpersoner inom restaurering och naturvård: skyddsområden

  • Restaurering och naturvård i skyddsområden, riksomfattande ärenden: Kaija Eisto
  • Restaurering av myrar, regionala kontaktpersoner:
    • Kusten: Johanna Ruusunen, Insjöfinland: Suvi Haapalehto, Österbotten–Kajanaland: LP: Päivi Virnes, Lappland Mika Puustinen
  • Iståndsättning av fågelvatten och våtmarker, regionala kontaktpersoner :
    • Kusten: Antti Below, Insöfinland: Panu Kuokkanen, Österbotten–Kajanaland: Hannu Tikkanen, Lappland: Stefan Siivonen
  • Iståndsättning av livsmiljöer i skogar, regionala kontaktpersoner
    • Kusten: Johanna Ruusunen, Insjöfinland: Suvi Haapalehto, Österbotten–Kajanaland: Päivi Virnes, Lappland: Mika Puustinen
  • Iståndsättning av strand- och vattennatur, riksomfattande ärenden : Jari Ilmonen
  • Iståndsättning av strand- och vattennatur, regionala kontaktpersoner :
    • Kusten: Johanna Ruusunen, Anette Bäck, Insjöfinland: Suvi Haapalehto, Österbotten–Kajanaland: Pirkko-Liisa Luhta, Lappland: Mika Puustinen

Kontaktpersoner inom restaurering och naturvård: mångbruksskogar

  • Södra Finland: Reijo Hokkanen, Österbotten–Kajanaland: Antti Karppinen, Lappland: Samuli Koivistoinen.

Kontaktuppgifter: Personsöknig

Mera information