Jaktfalk

En ung jaktfalk sitter på en brant bergsklippa. En teckning.
En ung jaktfalk sitter på en brant bergsklippa. Teckning av Jari Kostet.

Jaktfalken (Falco rusticolus) är en akut hotad (CR), fridlyst art som kräver särskilt skydd och som upptas i bilaga I i fågeldirektivet. Falken häckar i de nordligaste fjällområdena och i skogarna kring fjällen och man känner inte till något fall i historien då arten häckat utanför detta område. Jaktfalken häckar i allmänhet i risbon byggda av korpar, normalt på en klippa men ibland också i träd. Uppskattningsvis finns det 22–28 häckande par. Häckningsresultatet varierar kraftigt från år till år, framför allt beroende på mängden ripa, som är jaktfalkens viktigaste byte.

Skyddet av jaktfalken

Det största hotet mot jaktfalken är störande aktivitet på häckningsplatserna. Medan äggen ruvas i april kan det fortfarande vara kallt och regnigt, och även oavsiktlig störande aktivitet kan få en ruvande hona att lämna boet, vilket leder till att äggen kan förstöras. Andra hot är boplundring för att samla in ägg och ungar för falkuppfödning. Dessa hot motarbetas genom att hålla boplatserna hemliga och övervaka bona. Klimatuppvärmningen och de förändringar som den medför i fjällnaturen kan vara ödesdigra för jaktfalken.

Ansvarsperson vid Forststyrelsen är Tuomo Ollila, tuomo.ollila@metsa.fi.