Forststyrelsens klimatprogram

Klimatförändringen och anpassningen till den spelar en viktig roll i Forststyrelsens nya strategi. Med vårt klimatprogram främjar vi uppnåendet av Finlands klimatmål och klimatneutralitet före 2035: vi ökar kolsänkorna och -förråden samt produktionen av ren energi, och vi minskar våra utsläpp.

Statens skogar är en betydande kolsänka och ett växande kolförråd

Under perioden 2014–2018 var kolsänkan i statens skogar cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter (MtCO₂e). Av kolsänkorna fanns 63 procent i mångbruksskogar och 37 procent i skyddsområden. Av kolsänkorna i hela Finlands skogar utgjorde statens skogar nästan hälften, cirka 48 procent, under samma period. Den kolsänka som utgörs av trädbeståndet på statens marker motsvarade en dryg femtedel av växthusgasutsläppen i hela Finland 2018.

Kolförrådet i trädbeståndet i statens skogar uppgick till cirka 177 miljoner ton kol. Mellan de två senaste riksskogstaxeringarna hade kolförrådet i trädbeståndet i statens skogar ökat från 157 miljoner ton till 177 miljoner ton kol. Mångbruksskogarnas andel av kolförrådet i trädbeståndet var 67 procent och skyddsområdenas andel var 33 procent. På statens marker var kolförrådet i levande biomassa cirka en femtedel (21 procent) av kolförrådet i Finlands biomassa.

Vi ökar kolsänkan i mångbruksskogarna och kolförråden i statens skogar

Vårt mål är att utöka kolsänkan i mångbruksskogarna och kolförrådet i trädbeståndet på statens marker med 10 procent före 2035.

År 2020 var kolsänkan i trädbeståndet i mångbruksskogarna kalkylmässigt 9,12 MtCO₂e och kolförrådet i trädbeståndet på statens marker kalkylmässigt 181 milj. t C.

År 2020 var kolsänkan i trädbeståndet i mångbruksskogarna kalkylmässigt 9,12 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Kolförrådet i trädbeståndet på statens marker uppgick kalkylmässigt till 181 miljoner ton kol, varav kolförrådet i mångbruksskogarna stod för 122 miljoner ton kol. Kolsänkan i trädbeståndet i mångbruksskogarna ökade med 0,96 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga med cirka 12 procent, och kolförrådet i statens skogar med fyra miljoner ton kol, det vill säga drygt två procent, jämfört med 2018.

Förnybar energi och träråvaror ger klimatfördelar

Vindkraft som byggs på statens marker samt energi från gagnvirke och energived som levereras till kunderna minskar på växthusgasutsläppen som uppstår från energiproduktionen. Produkter tillverkade av trä som producerats på ett hållbart sätt i mångbruksskogar ersätter fossila råvaror och en del av det virke som drivits fortsätter lagra kol efter förädlingen i träbyggnader och andra träprodukter med lång livscykel.

Vårt kolhandavtryck berättar om dessa positiva klimatkonsekvenser som våra produkter och tjänster åstadkommer i värdekedjorna. År 2018 producerar den förnybara råvaran och energin från statens marker klimatfördelar som uppgår till 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter i olika värdekedjor.

År 2020 byggd vindkraftskapacitet i Forststyrelsens områden var 248,5 MW.

I enlighet med våra mål tredubblar vi produktionen av förnybar energi i statens områden före 2030. De närmaste åren byggs 400 megawatt ny vindkraft på statens marker och projektutvecklingspotentialen för den närmaste framtiden är cirka 900 megawatt.

Vi minskar klimatförändringens negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden

Genom heltäckande och systematisk skötsel av naturskyddsnätverket tryggar och förbättrar vi den biologiska mångfalden i områdena och utvecklar deras värden med tanke på rekreation, naturturism och hållbar användning.

Vi ökar väsentligt den aktiva naturvården och återställandet av försvagade livsmiljöer i naturskyddsområden och mångbruksskogar. I naturskyddsområdena hänför sig åtgärderna i synnerhet till verkställandet av miljöministeriets livsmiljöprogram HELMI.

I mångbruksskogarna restaurerar vi myrar på ett klimatsmart sätt och beaktar också vilt- och fiskarternas krav på sina habitat.

Vi minskar våra utsläpp

År 2019 var vårt koldioxidavtryck cirka 0,08 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Kalkylmässigt minskade våra totala utsläpp med cirka fyra procent jämfört med 2018. Minskningen kan delvis förklaras med att drivningen av virke och beräkningen av utsläppen från transporten har preciserats, till exempel i fråga om produktivitetsuppgifter och uppgifter om bränsleförbrukningen.

Våra viktigaste åtgärder för att minska vårt koldioxidavtryck är att ta i bruk energieffektivitetssystemet, att avstå från att använda olja för uppvärmning av fastigheter före 2024 samt att utveckla upphandling, logistik och operationer.

År 2019 utgjorde utsläppen från drivning och transport av virke 96 procent av vårt koldioxidavtryck. Efter drivning och transport av virke, skogsvårdsoch skogsförbättringsarbeten samt produktion och leverans av skogsflis uppstår näst mest utsläpp i vår verksamhet av den el och värme som används i kontorslokaler och naturum samt av personalens resor. För att minska utsläppen från de byggnader vi förvaltar har vi bytt ut elavtalen mot förnybar energi.