Kor, får, hästar och andra betesdjur upprätthåller artrika livsmiljöer så som ängar, hagmarker och andra vårdbiotoper. Betesdjuren håller också historiskt värdefulla kulturlandskap öppna. Lumovoimaa-projektet främjar skötseln av vårdbiotoper på naturskyddsområden i Nyland.
Betande djur är en bekant syn på många naturskyddsområden och kulturarvsobjekt till exempel i nationalparker. Hundratals kor, får och hästar betar på naturskyddsområden runtom i Nyland. Djuren har en viktig uppgift, eftersom de genom betesgången hjälper till att bevara hotade naturtyper och kulturlandskap.
– Forststyrelsen förvaltar statligt ägd mark och ansvarar således för att planera och styra skötseln på många vårdbiotoper och kulturarvsobjekt. Forststyrelsens Naturtjänster arrenderar ut betesmark åt lantbruksföretagare som spelar en nyckelroll i verkställandet av skötseln, berättar skyddsbiolog Martina Reinikainen från Forststyrelsens Naturtjänster.
Arkeofyter vid Raseborgs slottsruiner
Man kan stöta på betande får exempelvis i den artrika omgivningen kring Raseborgs slott. På ängarna vid slottet finns växtarter som blomstrat där ända sedan medeltiden och avspeglar områdets långa historia. Det värdefulla kulturarvsobjektet är även viktigt med tanke på naturens mångfald.
De artrika vårdbiotoperna, bland annat ängar, torrängar och hagmarker, som formats av långvarig traditionell boskapsskötsel, har minskat kraftigt i antal på grund av att jordbruket moderniserats och klassificeras numera som hotade naturtyper. Vid Raseborgs slott finns två vårdbiotopsobjekt som sköts med bete.
Raseborgs slott byggdes på 1370-talet och fungerade som Västra Nylands administrativa centrum, men övergavs år 1558. Slottets omgivning har bibehållits ovanligt oförändrad sedan dess. Områdets historia speglar sig även i artsammansättningen; på ängarna lever flera så kallade arkeofyter, dvs. växtarter som etablerat sig för länge sedan i samband med människans bosättning. Av områdets arkeofyter kan nämnas exempelvis blåsuga, mörkt kungsljus och svartkämpar. Även humle som trivs i slottets omgivning kan tänkas härstamma från medeltiden.
– Raseborgs slott är unikt ur ett nordiskt perspektiv, eftersom det aldrig bildades någon stad runt slottet, vilket vanligen skett i fråga om liknande slott. Man kan säga att området har fått ”fossilisera” sig ostört. På området har det hittats flera historiska föremål på basen av vilka man kunnat få en bild om hurdan vardagen i slottet varit, berättar Tarja Knuutinen, arkeolog vid Västra Nylands landskapsmuseum.
Slottets murar omringas av branta sluttningar, där det växer många ängsväxter. De öppna och solexponerade sluttningarna är naturligt lågvuxna och utgör en förträfflig växtplats för många krävande ängsväxter. En bit från slottet ligger Galgbacken, som är värdefullt bland annat för att området har fungerat som betesmark nästan oavbrutet ända sedan slottet övergavs. På Galgbacken finns bl.a. torräng, hagmark och fuktig äng vid åstranden.
Genom bete, slåtter och röjning av träd och buskar kan man bevara och restaurera vårdbiotoper. Skötseln motverkar utarmningen av den biologiska mångfalden genom att göra naturmiljön mera mångsidig och genom att hjälpa växt- och djurarter som hotas av att omgivningen växer igen. Skötsel av ängar och hagar gagnar även många pollinerande insekter, t.ex. humlor och bin, som minskat oroväckande i antal på olika håll av världen.
Lumovoimaa-projektet strävar till att hämma förlusten av artmångfalden tillsammans med lantbruksföretagare
’Lumovoimaa för lantbruksföretagare i Nyland’ är ett projekt som utförs i samarbete mellan Forststyrelsens Naturtjänster och ProAgria Etelä-Suomi ry/Lantbruks- och hushållskvinnorna. Målet med projektet är att öka skötseln av vårdbiotoper på naturskyddsområden, samt att i samarbete med boskapsägare hitta hållbara sätt att utveckla företagsverksamheten.
– I projektet besöker vi betesmarker och ordnar diskussionstillfällen om skötseln av vårdbiotoper och arrendering av betesmark på naturskyddsområden. Det praktiska utförandet av skötseln på naturskyddsområden kräver ofta kunskap och ett nära samarbete mellan parterna för att till exempel på bästa sätt kunna beakta hotade arter och naturtyper. På hösten är det meningen att hålla en workshop om produktifiering av skötseln av vårdbiotoper. Vi belyser det värdefulla arbete som lantbrukare gör för hotade arter och naturtyper, samt det mervärde som arbetet på naturskyddsområden kan bidra med för företagsverksamheten. Med effektivt samarbete når man kostnadseffektivt slutresultat, förklarar Reinikainen.
Lantbruksföretagare kan få stöd för skötseln av naturbeten genom lantbrukets miljöavtal. Naturskyddsområdenas ängar och hagmarker är ofta värdefulla specialobjekt, som intresserar företagare.
De kan även erbjuda möjligheter för resemålsinkomster och marknadsföring av produkter.
Projektet finansieras av NTM-centralen i Nyland genom den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Ytterligare information:
Skyddsbiolog Martina Reinikainen, martina.reinikainen@metsa.fi, tfn 040 193 2058
Arkeolog Tarja Knuutinen, tarja.knuutinen@raasepori.fi, tfn 019-289 2509 (Raseborgs slotts historia)