Publicerad 8.11.2021

Nya viktiga fynd av undervattensarter gjordes i huvudstadsregionen

De som kartlade den marina undervattensnaturen hittade sällsynta arter som är viktiga med tanke på den marina naturens mångfald bland annat utanför Drumsö, Stansvik och Kytö i Esbo. Havsområdena i Helsingfors, Esbo och Kyrkslätt kartlades i Inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur VELMUs stora kampanj Havsnaturen 2021.

Under den gångna sommaren och början av hösten har kartläggare och dykare gjort exceptionellt många kartläggningar alldeles utanför Helsingfors och Esbo samt i östra utkanten av Kyrkslätt. I kampanjen Havsnaturen 2021 har man letat efter värdefulla objekt i den marina undervattensnaturen, och kallat dem ”Helsingfors Häftiga och Esbos Enastående”. Syftet med arbetet är att säkerställa att den ökade användningen av havsområdena i Helsingfors och Esbo sker på ett hållbart sätt.

Kartläggarna av den marina naturen fick många glada överraskningar, eftersom det i vattnen alldeles utanför huvudstadsregionen fanns värdefulla Östersjöarter, såsom bandtång, blåstång och kransalger.

I kartläggningarna, som genomfördes av Forststyrelsens Naturtjänster, städerna Helsingfors och Esbo, Naturresursinstitutet och Geologiska forskningscentralen, observerades också effekterna av eutrofieringen och annan mänsklig påverkan samt den främmande arten trekantig brackvattensmussla.

Värdefulla artfynd på överraskande platser

Vid ön Kytö utanför Esbo möttes kartläggarna av en särskilt trevlig syn: En ny förekomst av bandtång på sandbottnen på öns norra sida. Bandtång är en av Östersjöns nyckelarter, eftersom de vidsträckta och täta havsängarna den bildar erbjuder näring och skydd åt tiotals arter i Östersjön. Bandtången har på många ställen försvunnit från de finländska havsområdena och har klassificerats som en nära hotad art i Finland.

– Fyndet tyder på att förekomsten av levande organismer är rikare än väntat och att havsbottnen är relativt frisk i vattnet kring Kytö. Bland bandtångens rotsystem och skott lever många bottendjur och andra ryggradslösa djur samt små fiskar. Det omfattande rotsystemet håller också kvar sedimentet, vilket minskar erosionen och vattnets grumlighet. Eutrofieringen är dock ett stort hot mot bandtången, berättar planerare Anna Lyssenko vid Forststyrelsens Naturtjänster.

En algbuske med bladlika delar och blåsor växer på havsbottnet.
Blåstång är en nyckelart i Östersjön. Foto: Joonas Hoikkala, Forststyrelsen.

Även blåstång som är en nyckelart i Östersjön hittades på många ställen i Helsingfors och Esbos yttre skärgård. Vid Stansviksudden i Helsingfors hittade man kransalger, som erbjuder en gynnsam livsmiljö för många arter. Skyddade kransalgsbottnar har bedömts vara sårbara i Finland.

I Morsfjärden i Kyrkslätt påträffades rikligt med rödsträfse och havsnajas, som är viktiga arter för arternas mångfald.

Eutrofieringen och användningen av havet påverkar den marina naturen

Tyvärr var ändå inte allt positivt. Den inre skärgården både i Helsingfors och Esbo är mycket eutrofierad och i synnerhet de grunda lagunerna var i dåligt skick. Till exempel i närheten av Granholm i Esbo påträffades mer tarmtång än tidigare, vilket är ett tecken på eutrofiering. Man såg också tecken på att eutrofieringen orsakat syrebrist på bottnen.

Notviken i Esbo utsätts för mycket mänsklig påverkan: I området finns en stor hamn, mycket sjötrafik samt Finnå värmekraft- och vattenreningsverk. Trots det påträffade man en ny art i området, hårnating, som enligt den senaste klassificeringen är en nära hotad art. Fyndet visar att det trots mänsklig påverkan även kan förekomma sällsynta arter i vissa områden.

– Syftet med kartläggningarna är att samla in mer information om den marina naturen än tidigare. På så sätt kan naturvärdena och människans verksamhet i värdefulla havsområden samordnas bättre med tanke på skyddsaspekten, säger Esbo stads limnolog Ella Pippingsköld.

Att minska näringsutsläppen och inrätta skyddsområden är viktiga sätt att trygga havsområdena, men det är också möjligt att iståndsätta dem. Exempelvis Tölöviken och Hoplax i Helsingfors och Björnviken i Esbo är potentiella iståndsättningsobjekt.

– I och med att vattenkvaliteten i Tölöviken har iståndsatts har undervattensvegetationen återvänt till viken, och området fungerar till exempel som fortplantningsområde för fiskar. För att förhindra de stora mängder trådalger som förekom förra sommaren finns det visserligen mycket kvar att göra, men att freda de grunda lagunerna vid kusten från båttrafik och restaurera områdena kan återställa de värdefulla habitaten vid kusten även i huvudstadsregionen, säger forskaren Emil Nyman vid Helsingfors stads miljötjänster.

Trekantiga brackvattensmusslan har spridit sig till huvudstadsregionen

I Stora Hoplaxviken och Bredviken i Helsingfors och i Långvik och Morsfjärden i Kyrkslätt observerades också den främmande arten trekantig brackvattensmussla. Arten härstammar förmodligen från Mexikanska golfen, därifrån den har spridit sig till Europa med fartygens barlastvatten eller fästa på deras skrov. Den trekantiga brackvattensmusslan trivs i varmt vatten, och arten har tidigare observerats till exempel i närheten av kärnkraftverken i Lovisa och Olkiluoto. Uppvärmningen av vattnet till följd av klimatförändringen kan främja spridningen av arten även i Östersjön. Man känner ännu inte till artens inverkan på Östersjöns ekosystem, men när främmande arter sprids kan de tränga undan ursprungliga arter.

Information om den marina naturen behövs för att främja skyddet och ett hållbart nyttjande av havet

Kampanjen Havsnaturen 2021 är en del av VELMU-programmet, där man redan i flera år har samlat information om förekomsten av undervattensnaturtyper och -arter i Finlands havsområden. Med hjälp av det insamlade materialet har man identifierat områden som är centrala för mångfalden.

– Kampanjen Havsnaturen 2021 representerar VELMUs nya verksamhetsmodell: Det är den första kampanjen där VELMU-aktörernas resurser riktades till ett område för att utreda ett akut problem, berättar Markku Viitasalo, som är koordinator för VELMU-programmet vid Finlands miljöcentral.

– Kartläggningarna riktades till huvudstadsregionen, eftersom man till exempel i Helsingfors nya stadsstrategi för 2021–2025 beaktar Helsingfors ansvar för Östersjöns tillstånd och skydd. Tillsammans med städerna Helsingfors och Esbo började vi utreda värdefulla undervattensområden. När man vet var de finns kan man utöka användningen av havet på ett hållbart sätt, säger Viitasalo.

Förutom i huvudstadsregionen gjordes kartläggningar inom kampanjen även i Skärgårdshavet och på Åland, där man utredde revens och lagunernas tillstånd.

Kampanjen Havsnaturen 2021 genomfördes av Finlands miljöcentral (SYKE), Forststyrelsens naturtjänster, Naturresursinstitutet (Luke), Geologiska forskningscentralen (GTK), Åbo Akademi samt Helsingfors och Esbo. Största delen av verksamheten finansierades av miljöministeriet.

Mer information

om huvudstadsregionens fältverksamhet och observationer:

Planerare Anna Lyssenko/Forststyrelsen, anna.lyssenko@metsa.fi, tfn +358 40 1840528
Planerare Jon Ögård/Forststyrelsen, jon.ogard@metsa.fi, tfn +358 40 6415861

om huvudstadsregionens kampanj Havsnaturen 2021 och VELMU:

Forskningsprofessor Markku Viitasalo/Finlands miljöcentral, markku.viitasalo@syke.fi, +358 295 251 742
Forskare Emil Nyman/Helsingfors stad, emil.nyman@hel.fi, +358 40 153 0388
Limnolog Ella Pippingsköld/Esbo stad, ella.pippingskold@espoo.fi, +358 40 636 8046
Specialplanerare Lasse Kurvinen/Forststyrelsen, lasse.kurvinen@metsa.fi, +358 40 631 802