Forststyrelsen inleder naturinventeringar i terrängen vid Korsnäs havsvindkraftpark som en del av den kommande miljökonsekvensbedömningen (MKB). Naturinventeringarna hjälper till att välja den lämpligaste elöverföringslinjen från kusten till stamnätet i inlandet.
El som produceras av Korsnäs havsvindkraftspark överförs först 15 km från havet till kusten. På stranden grävs havskabeln ner i marken och byts ut mot en luftburen elöverföringslinje efter att den inte längre syns i strandlandskapet. Det finns många alternativ för strand- och överföringslinjer och inventeringar görs i många områden.
I terrängen rör sig två–tre biologer åt gången. De går igenom linjelika leder och samlar in fältinformation om såväl åkergrodornas, flygekorrarnas som växternas förekomstplatser. I våras kartlade man också skogshönsfåglarnas spelplatser.
Biologer rör sig i terrängen till fots och kan vara tvungna att färdas med sina kartor även vid sidan av fastigheter eller gårdsplaner när de letar objekt. Biologernas kartläggningsarbete innebär dock inte att en ellinje skulle komma att gå just genom samma område.
Åkergrodans bubblande kväkande en stilla vårkväll
“Vi går ut i terrängen till områden som på basis av kartor, växtlighet och eventuella tidigare observationer kan vara livsmiljöer för åkergrodan. På basis av utseendet kan åkergrodor inte skiljas från andra grodor, men under lektiden låter de annorlunda”, berättar biologen Ella Kilpeläinen vid Afry Finland Oy som leder terrängkartläggningarna inom ramen för projektet.
“En stilla vårkväll kan man höra ett bubblande ljud vid en frodig tjärn, vid utkanten av en myr eller i en skyddad havsvik. Ljudet påminner om hur det låter när tom flaska fylls under vattenytan. Om det är riktigt varmt på våren kan man höra åkergrodan även dagtid. Vi rör oss alltså i terrängen även om kvällarna och lyssnar på ljuden i naturen”, berättar hon.
Flygekorrarnas boplatser identifieras med hjälp av spillning
Flygekorrarnas eventuella boplatser utreds först utifrån flygbilder. Flygekorrarna trivs i granskogar med inslag av aspar som passar som födoträd.
“Naturinventeringar är ofta ett mycket konkret arbete. I terrängen går vi igenom objekt som eventuellt kan intressera flygekorrarna och kryper under träden för att leta efter spillning från dem. Ibland finns det mer spillning och då är det ofta fråga om ett födoträd eller så kan det finnas lämpliga bohål i trädet”, berättar Ella Kilpeläinen.
På jakt efter värdefulla naturobjekt
“I mitten av juni börjar vi kartlägga växtligheten vid eventuella elöverföringslinjer och gör naturtypsinventeringar som fortsätter hela sommaren. Först letar vi efter värdefulla objekt på kartan, såsom äldre skogar, bäckar och ställen där man kan korsa vattendrag. Vi kartlägger också vårdbiotoper som blir alltmer sällsynta, såsom gamla ängar som kanske fortfarande kan iståndsättas med skötselåtgärder.”
I terrängen och utifrån registeruppgifterna letar vi också efter hotade växter. Ett exempel på en sådan är nattviol, som trivs på skogsmarker och som är fredad. Hotade arter på myren är till exempel myggblomster och ängsnycklar. I gamla skogar förekommer återigen tickor. ”
“Eftersom samhällsbyggandet utvidgas hela tiden måste man se till att bevara den biologiska mångfalden. När vi värnar om hotade naturtyper får även kommande generationer njuta av dem”, sammanfattar Ella Kilpeläinen behovet av naturinventeringar.
Invånare får gärna anmäla observationer
Terrängarbetet bryts ned till geografisk information som i MKB-processen hjälper till att välja den lämpligaste elöverföringslinjen bland de undersökta alternativen. Uppgifter om växtarter och naturtyper, hotade objekt eller objekt som är betydande på annat sätt kompletterar tidigare kunskap och hjälper till att undvika värdefulla naturobjekt.
Biologer som gör naturinventeringar tar gärna emot invånarnas observationer. Observationerna med noggranna kartuppgifter kan rapporteras till exempel per e-post till adressen: ella.kilpelainen@afry.com
En del av miljökonsekvensbedömningen
Naturinventeringarna hänför sig till miljökonsekvensbedömningen (MKB) av havsvindkraftsparken, som ska inledas under 2022.
Mer information om naturinventeringarna ges av:
Vindkraft projektutvecklingschef Ville Koskimäki, Forststyrelsen, ville.koskimaki@metsa.fi, 040 536 9582