Publicerad 3.5.2022

Lodning av havsbottnen utanför Korsnäs inleds

I maj börjar Forststyrelsen loda havsbottnen utanför Korsnäs som en del av den planerade havsvindkraftsparkens miljökonsekvensbedömning. Lodningarna tar några veckor.

”Lodningarna av havsbottnen ger mångsidig information om förhållandena på havsbottnen. De hjälper till att utreda hurdana fundament vindkraftverken behöver och vilka rutter som lämpar sig för placeringen av elöverföringskabeln”, berättar Luode Oy:s expert Antti Lindfors, som ansvarar för lodningarna.

“Man söker stadigt havsbotten för vindkraftverken eftersom de behöver stabila fundament. Med hjälp av lodningen söker man också lämpliga rutter för elöverföringskabeln så att den placeras tillräckligt djupt och inte stör till exempel båtarnas eller fartygens förankring”.

“Målet är att undvika undervattenssluttningar, -klippor och -grynnor. Lodningen hjälper till att bedöma muddringsbehoven och rutten för kabeln. Vi söker områden som behöver bearbetas så lite som möjligt för att konsekvenserna för miljön och fisket ska bli så små som möjligt. Lodningarna hjälper till att undvika till exempel fiskarnas lekområden. Just på önskemål av områdets fiskare togs ytterligare en lodningslinje med”, berättar Lindfors.

Senare har man för avsikt att ta sedimentprover och undersöka bottendjur, såsom musslor, kräftdjur och havsborstmaskar. Dessutom utreds projektets konsekvenser för undervattensbullret.

Arkeologiska objekt kan också hittas

Lodningarna av havsbottnen är också viktiga för att registrera eventuella arkeologiska fynd, såsom vrak eller andra gamla konstruktioner. Om man i samband med lodningarna upptäcker nya arkeologiska fynd kommer man att anmäla dem till Museiverket, som upprätthåller ett fornlämningsregister och värnar om kulturarvet under vatten.

“I samband med lodningen kan vi sänka ner kameran och fotografera objektet samt skaffa mer information om det från olika håll också med ekolodningsteknik”, säger Antti Lindfors.

Klarläggning av havsbottnens strukturer

Människan hör frekvensområden som ligger mellan 20 hertz och 20 kilohertz. Fiskarnas ekolod använder frekvenser på 50–500 kilohertz, som ligger klart över människans hörselområde. De mest exakta ekoloden har en frekvens på över 1000 kilohertz och ger en mycket exakt bild. Ekolodning ger således inget hörbart ljud för människoörat.

Ekolodets givare omvandlar apparatens elektriska impuls till en ljudvåg. När ljudvågen når målet i vattnet reflekteras en del av ljudet tillbaka. Anordningens mottagare mäter styrkan på det återkommande ljudet och den tid som gått sedan det skickades, och med dessa uppgifter räknar man avståndet till objektet.

Vid undersökning av havsbottnen används större frekvensområden än normalt samt dessutom diagonal och tredimensionell ekolodning. Genom att kombinera olika metoder får man den bästa bilden av havsbottnens strukturer.

“Bilden som fås med moderna lodningsanordningar är förvånansvärt exakt. Vi når upp till centimeters noggrannhet både vertikalt och horisontellt”, berättar Lindfors.

Våren en bra tid för lodning

Våren är en lämplig lodningstid, eftersom det då är mer högtryck och havet är lugnare. Fritidsbåttrafiken är också mindre.

Mätapparaturen och dess kablar bogseras efter lodningsfartygen, varför andra som rör sig på havet varnas med varningsljus. På havet urskiljs fartygen tack vare sina lyftkranar och andra däckskonstruktioner.

Mer information:

Vindkraft projektutvecklingschef Ville Koskimäki, Metsähallitus, ville.koskimaki@metsa.fi, 040 536 9582