Publicerad 10.7.2023

Jakten på främmande rovdjur i skärgården gör framsteg längs hela kusten

Inom Forststyrelsens Biodiversia-LIFE-projekt spreds under våren 2023 jakten på främmande rovdjur som genomförts av olika aktörer längs hela Finlands kust. Det finns sammanlagt åtta helheter av jaktområden. De börjar i Vederlax och fortsätter ända till Kemi. År 2022 ordnades jakt på över 1 000 öar, i jaktområdets bästa häckningsområden. Sammanlagt avlägsnades nästan 300 minkar och mårdhundar med hjälp av hundjakt och fällor.  Minken och mårdhundar utgör ett hot mot fågelbeståndet som häckar i skärgården och dess mångsidighet. 

En fågelunge på en sten.
Tordmulen är särskilt känsliga för minkpredation, eftersom fåglarna gör sina bon i trånga klippskrevor eller under stenar. Här har ungen lyfts från sin håla för att ringmärkas. Fågelringning ger information om t.ex. spridning, rörelser och dödsorsaker som kan användas vid bevarande. Bild: Roland Vösa / Forststyrelsen.

Resultaten av skärgårdsjakt på ett och samma ställe

Många aktörer har jagat minkar och mårdhundar i skärgårdsområdena redan i flera år. Forststyrelsen samlar ihop resultaten av jaktinsatserna i områden som är viktiga med tanke på fågelbeståndet.  En plan har gjorts upp för varje jaktområde, där de viktigaste zonerna som är fria från främmande rovdjur har fastställts. En granskning av resultaten av jaktinsatserna och beräkningarna av skärgårdsfåglarna under en tidsperiod på flera år gör det möjligt att analysera och styra fördelarna med jakten mer effektivt än tidigare.

“Det finns starka bevis för att många skärgårdsfågelarter får mer ungar och parantalet ökar när skärgårdsområdet hålls fritt från minkar och mårdhundar under häckningsperioden i flera år”, konstaterar Roland Vösa, specialsakkunnig inom naturskydd vid Forststyrelsen.

Nätverken av vårdområden sprider sig i Skärgårdshavet och längs Nylands kust

Forststyrelsen samarbetar med Skärgårdsnaturens vård- och skyddsförening (SLHSY) och Natur- och viltvårdsstiftelsen (LRS). Båda aktörerna genomför jakt på främmande rovdjur som koordineras av Forststyrelsen och koordinerar sina egna projekt i anslutning till främmande rovdjur. I Skärgårdshavet täcker SLHSY:s vårdområden redan flera tusen hektar skärgård.

“Under de senaste två åren har man kunnat avlägsna mårdhunden helt från flera skärgårdsområden. På fältet har man åtminstone observerat en kraftig ökning av svärtan efter att mårdhunden avlägsnats”, säger Tommy Arfman, verksamhetsledare vid SLHSY.

LRS har arbetat hårt för att samla ihop sitt nätverk av vårdområden, som sträcker sig från Hangö spets ända till Sibbo.

“Jaktarbetet i närheten av fastlandet inleds varje vår på nytt. Trots detta kan häckningsperioden vara fri från främmande rovdjur om jaktarbetet sköts vid rätt tidpunkt på våren med kompetenta hundar”, berättar LRS verkställande direktör Kim Jaatinen.

Skärgårdens regionala särdrag påverkar genomförandet av jaktarbetet

Särskilt på Kemis höjd och ibland i östra Finska viken dröjer vintern länge och kan till och med förhindra den viktigaste jakten i mars-april. Även terrängen kan ha en betydande inverkan på jakten och särskilt längs Bottniska vikens kust erbjuder steniga öar gömställen för mink och ibland även för mårdhund. Aktiv hundjakt förlorar då sin effekt. I dessa områden är det också betydligt svårare att ta i land på öarna än till exempel vid de djupa stränderna l i Skärgårdshavet.

“I och med Life-projektet får man en bättre bild av verksamheten i olika skärgårdsområden i Finland. Detta hjälper Forststyrelsen att beakta utmaningarna med jakten områdesvis och stödja samarbetspartnerna i jaktinsatsen”, berättar naturskyddschef Pekka Heikkilä vid Forststyrelsen.

Uttern blir vanligare i yttre skärgården

Ett systematiskt jaktarbete ger också värdefull observationsinformation om skärgårdsnaturen. Säkra observationer får man i synnerhet av aktiv hundjakt. Den kraftiga utbredningen av uttrar i den yttre skärgården som konstaterats i samband med jakt är ett intressant fenomen som har ökat under de senaste tre åren. Tillsvidare känner man inte till effekterna av det ökade antalet uttrar på till exempel minkbeståndet. När jaktresultaten kommer ut på kartan finns det ett mer omfattande material än tidigare där man kan dra slutsatser om förekomsten av olika landrovdjur i skärgårdsområdena. Informationen är värdefull när man funderar på vilka faktorer som påverkar skärgårdsfåglarnas häckningsframgång i olika områden.

Mer information

Roland Vösa, specialsakkunnig inom naturskydd, Forststyrelsen, 0406277017, roland.vosa@metsa.fi

Pekka Heikkilä, naturskyddschef, Forststyrelsen, 0408312874, pekka.heikkila@metsa.fi

Tommy Arfman, verksamhetsledare, Skärgårdsnaturens vård- och skyddsförening, 0405891799, slhsy19@gmail.com

Kim Jaatinen, verkställande direktör, Natur- och viltvårdsstiftelsen, 0407121999, kim@luontojariista.fi

Logo av biodiversea projektet.