Publicerad 3.9.2021

I nationalparkerna har man uppnått en ny högre basbesöksnivå – Finansieringen ska motsvara de behov som det ökade antalet besök medför

Antalet besök i nationalparkerna under perioden från januari till slutet av juli är något högre än 2020, då man såg en rekordstor coronatopp. I nationalparkerna kan man se en ny bestående nivå på efterfrågan. Fram till slutet av juli gjordes cirka 2,5 miljoner besök i Finlands nationalparker. Ett tack för de stora besöken riktas till tilläggsfinansieringen till nationalparkernas servicestrukturer och andra populära naturobjekt. I framtiden måste den kontinuerliga basfinansieringen motsvara det ökade antalet besök.

En kvinna går med två barn på en grusväg i ett öppet bergslandskap. Det finns plankor vid banans kanter. Bakom det finns en sjö och en granskog.
Riisitunturi nationalpark. Bild: Heikki Sulander.

Forststyrelsen följer årligen upp antalet besök i nationalparkerna och andra populära naturobjekt och rapporterar om antalet besök på årsnivå samt i samband med mellanrapporteringen under perioden 1.1–31.7. Jämfört med motsvarande period 2020 ökade till exempel antalet besök i nationalparkerna med 4 procent, men jämfört med 2019 är ökningen 25 procent.

“Vi kan tala om en ny nivå på efterfrågan”, säger naturtjänstdirektör Henrik Jansson vid Forststyrelsen. “På grund av pandemin har människor som för första gången hittat naturen kommit för att stanna. De ökade möjligheterna till distansarbete har ökat fritidsinvånarnas möjligheter att besöka våra naturobjekt, såsom nationalparker och friluftsområden. Människor har hittat nya aktiviteter till exempel i friluftsområdenas mångsidiga möjligheter. I framtiden kommer även internationella turister att återvända, så det kommer knappast att bli en svacka i antalet besökare.”

Jämfört med 2020 är utvecklingen av antalet besök 1.1–31.7.2021 mycket annorlunda i Södra och Norra Finland. Vintern 2021 fanns det rikligt med snö även i söder, vilket minskade användningen av stigar på många ställen i södra Finland jämfört med den snöfattiga förvintern 2020. Även värmeböljorna minskade besökarantalet i synnerhet i juli vid objekt i söder. I Koillismaa och Lappland var ökningen avsevärd jämfört med 2020. Särskilt sommarsäsongen i Lappland var exceptionellt livlig.

Utöver vädret är en viktig faktor som förklarar tillväxten de mångsidigare aktiviteterna (bl.a. elcykling, paddling och sup-brädor). Man har också skaffat mer vandringsredskap än tidigare, som man vill utnyttja även i fortsättningen.

Naturvärden, kundsäkerhet och utveckling av turismen förutsätter en permanent höjning av finansieringsnivån

Forststyrelsens Naturtjänster har fått 38 miljoner euro i separat finansiering för denna regeringsperiod för att reparera och utveckla servicestrukturen i nationalparkerna och andra populära naturobjekt.

“Utan finansieringen hade vi suttit i klistret redan med det tidigare antalet besök, än mindre i och med en så här stor tillväxt. Denna investering kommer att vara till nytta även i fortsättningen, så länge den nivå på basfinansieringen som man kommit överens om i det nuvarande regeringsprogrammet och i ramförhandlingarna förverkligas även i framtiden “, konstaterar Henrik Jansson.

“Även i fortsättningen har vi säkert investeringsbehov och samtidigt förbättrar vi vår kostnadseffektivitet och produktivitet.”

Jansson påminner om att den erhållna finansieringen leder tillbaka till den lokala ekonomin.

De positiva effekterna av de pengar besökarna i nationalparkerna och på andra platser använder i närområdena ökar kontinuerligt och uppgår till uppskattningsvis 371 miljoner euro 2020. (Siffrorna för 2021 publiceras i början av vintern 2022.) Naturobjekten har också en betydande inverkan på folkhälsan, som uppskattas till 396 miljoner euro/år.

Den totala effekten av separat finansiering för skötseln av dessa objekt på sysselsättningen är cirka 411 årsverken, varav den direkta sysselsättningen under investeringstiden uppskattningsvis är 274 årsverken och den indirekta effekten under investeringstiden cirka 138 årsverken. Köptjänsternas andel av denna finansiering är cirka 65–80 procent beroende på objektet.

Betydande förbättringar i naturobjektens serviceutrustning

Serviceutrustningen vid naturobjekten har förbättrats avsevärt med hjälp av tilläggsfinansiering. Exempel från olika delar av Finland är bland annat

  • Lappland: I Isokuru i Pyhä-Luosto nationalpark har man gjort en led med metallstomme och träbeläggning samt byggt metalltrappor i Uhriharju. Mer traditionellt byggande representeras av Martimoaapas spångar.
  • Österbotten-Kajanaland: Den rusningsdrabbade parkeringsplatsen vid Riisitunturi har fått en tredubblad kapacitet. Den populära dagsrutten Riisin rietas har förbättrats till det skick som det ökade antalet besökare förutsätter. Forststyrelsen och Posio kommun har också i samarbete iståndsatt den väg som leder till nationalparkens huvudpunkt. I Syöte nationalpark har vandringslederna restaurerats i betydande utsträckning.
  • Kusten: I huvudstadsregionen, särskilt i Noux och Sibbo storskog, har flera parkeringsplatser utvidgats för att undvika trafikstockningar. Dessutom iståndsattes den 150 år gamla Säbbskärs kistbrygga i Sydvästra Finland. På Svartholms fästningsö pågår en murrenovering – objektet är ett betydande kulturarvsobjekt.
  • Insjöfinland: Under arbete är ett kajprojekt vid Saimens utflyktshamnar samt en tillgänglig rutt i terrängen vid Karjalankallio i Punkaharju. I Evois har man gjort tillgängliga rutter.

Mer information

  • Statistik över antalet besök i nationalparkerna under perioden 1.1 –31.7.2021 som bilaga
  • Antal besök och deras utveckling: Liisa Kajala, liisa.kajala@metsa.fi
  • Helhetsbild och finansiering: Naturtjänstdirektör Henrik Jansson, henrik.jansson@metsa.fi
  • Parkcheferna i respektive område:
    • Kust- och skärgårdsområdet (inkl. huvudstadsregionen): Harri Karjalainen, harri.karjalainen@metsa.fi
    • Inre Finland: Tuula Peltonen, tuula.peltonen@metsa.fi
    • Östra Finland: Matti Hovi, matti.hovi@metsa.fi
    • Bottniska viken (inkl. Syöte): Saara Airaksinen, saara.airaksinen@metsa.fi
    • Koillismaa-Kajanaland: Sari Alatossava, sari.alatossava@metsa.fi
    • Peräpohjola: Hely Juntunen, hely.juntunen@metsa.fi
    • Fjällappland: Pekka Sulkava, pekka.sulkava@metsa.fi
    • Norra Lappland: Joel Erkkonen, joel.erkkonen@metsa.fi
  • Ytterligare exempel finns i de regionala meddelanden (luontoon.fi, på finska)