Publicerad 17.5.2022

Forststyrelsen restaurerar ängar i området kring den nationellt betydelsefulla Pemarådalen

Målet med vården är att bekämpa förlusten av biologisk mångfald och återställa de värdefulla naturtyperna och landskapsmässiga värdena i området.

Naturvårdsarbete utförs på västra sidan av Pemarån i Askala, Pemar. Forststyrelsen röjde bort ungt trädbestånd i området redan tidigare i våras. Pemaråföreningen och talkokrafter har gemensamt samlat ihop de röjda träden. Högarna ska brännas när hösten kommit. Områdets markägare deltar i virkeskörningen.

– Från ängarna röjdes trädbestånd och enar i dåligt skick. Dessutom breddades de igenväxta kulturbiotoperna och främmande buskarter, såsom druvfläder, häggmispel och hägghagtorn, avlägsnades från området. Restaureringen ingår i livsmiljöprogrammet Helmi, berättar planerare Pirjo Majuri vid Forststyrelsens enhet Kustens Naturtjänster.

Skötseln förbättrar arternas levnadsförhållanden

Syftet med röjning och andra skötselarbeten är att bekämpa naturförlusten. Genom restaureringsarbetet strävar man efter att stoppa igenväxningen av värdefulla ängar och eutrofieringen av växtligheten, och återställa de tidigare naturtyperna i området. Återhämtningen av naturtyperna förbättrar levnadsvillkoren för hotade arter och arter på tillbakagång. Målet med vården är också att återställa områdets landskapsvärden.

Askalas västra äng är en del av en vårdbiotop som klassades som nationellt värdefull på 1990-talet. Vårdbiotoperna är ängar, kulturbiotoper och skogsbeten som formats av traditionell betes- och slåttervård och som har sitt eget värdefulla artbestånd. Efter att betet upphört har eutrofieringen, gräsväxten och igenväxningen minskat värdet på Askalas artrika och landskapsmässigt betydelsefulla ängsbackar.

Objektet består huvudsakligen av privata skyddsområden och till en liten del av ett skyddsområde som ägs av staten. Även oskyddad privat mark ingår.

– I området har man observerat flera hotade och nära hotade arter samt en tillbakagång av anmärkningsvärda ängsarter. Sådana arter är till exempel backnejlika, väddklint, gulmåra, brudbröd och flera hotade stekel- och fjärilsarter, säger Majuri.

Ett värdefullt område sköts årligen genom bete. Betet på ängarna inleddes på nytt sommaren 2021 efter flera års uppehåll. Betesföretagaren har hägnat in området och sköter om betet. Under de närmaste veckorna kommer nötkreatur åter att föras till betesmarken. I närheten av objektet finns sedan tidigare betade ängar och Ketotalo-ängen sköts med slåttertalkokrafter.

Mer information:

planerare Pirjo Majuri, Forststyrelsen, pirjo.majuri@metsa.fi, tel. 040 624 2436

Logo av miljöprogrammet Helmi med en fåfel, fjäril och växter i en teckning.