Publicerad 11.5.2020
Finland mål är att vara koldioxidneutralt år 2035. Forststyrelsen har som ansvarsfull aktör en viktig roll i att genomföra detta mål eftersom dess verksamhet har positiva klimatkonsekvenser i flera av samhällets värdekedjor. Vindkraft som byggs på statens marker och energi från gagnvirke och energived som tilldelas kunderna minskar på växthusgasutsläppen som uppstår från energiproduktionen. År 2019 producerades nästan 800 gigawattimmar vindkraft på statens marker. Som en del av vårt program tänker vi flerdubbla produktionen fram till år 2030.
– Vindkraft är på den nuvarande kostnadsnivån det förmånligaste sättet att producera el, och regeringens energimål uppfylls inte utan vindkraft. Forststyrelsen besitter utvecklingskunnande inom vindkraftsprojekt och rikligt med lämpliga platser för vindkraftsparker, så vi hjälper gärna till med att föra Finland mot koldioxidneutralitet, säger Tuomas Hallenberg, direktör för Forststyrelsens Fastighetsutveckling.
Forststyrelsens roll är att utveckla projekten till byggnadsskedet. Därefter konkurrensutsätter man dem och säljer projekträttigheterna. Markägaren byts dock inte utan marken behålls hos staten och Forststyrelsen hyr ut turbinplatserna.
– Efterfrågan på vindkraft har haft en växande trend och flera prognoser förutspår att efterfrågan kommer att fortsätta växa även snabbare under de kommande årtionden. Vi svarar på efterfrågan genom att öka på vår projektutveckling. Våra projekt har förberetts med hög kvalitet och de har gott rykte. Både inhemska och internationella bolag tävlar om våra projekt, berättar Hallenberg.
– Stora industriföretag köper allt oftare vindkraft med långvarande avtal, konstaterar Hallenberg. Vägkartsarbetet inom olika branscher påvisar att behovet av utsläppssnålt el ökar kraftigt i Finland fram till år 2035 om den inhemska industrin genomför sina planer om omfattande utsläppsminskningar, vilka är en del av Finlands mål att vara koldioxid neutralt år 2035.
Vindkraftens miljö- och hälsokonsekvenser orsakar även oro, och konsekvenserna undersöks intensivt. Nyligen publicerades till exempel en forskning som undersökte hur infraljudet från vindkraften påverkar människans hälsa, enligt den förklarar infraljud inte hälsoskadorna som har förknippats med vindkraftverk.
– Detta utesluter ändå inte faktumet att alla inte vill ha vindkraftverk i sin näromgivning till exempel p.g.a. att landskapet ändras. Därför diskuterar vi om alla våra vindkraftsprojekt med lokalinvånarna och försöker hitta lösningar, säger Hallenberg.
För många kommuner är fastighetsskatten som betalas på vindkraft en orsak att förespråka vindkraftverk. Projektutvecklingen av vindkraft är alltid ett tätt samarbete med kommunerna. Forststyrelsen kan göra planläggningsinitiativ för kommunerna och efter att dessa eventuellt godkänts kan man utreda hur vindkraften kan samordnas med den övriga markanvändningens behov. Det slutliga beslutet om vindkraft fattas alltid av planeringsområdets kommun.
Forststyrelsen har deltagit i utvecklingen av mer än tio procent av den vindkraftskapacitet som installerats i Finland före början av 2019. För närvarande byggs 400 megawatt ny vindkraft på statens marker och projektutvecklingspotentialen för den närmaste framtiden är cirka 900 megawatt. När parkerna som nu byggs är färdiga har företag investerat över en miljard euro på vindkraft som produceras på statens marker. Därtill har byggarbetena sysselsatt tusentals personer och lett till stora positiva verkningar för den regionala ekonomin, berättar Hallenberg
Tilläggsuppgifter
Direktör Tuomas Hallenberg, Forststyrelsen Fastighetsutveckling, 040 528 6069, tuomas.hallenberg@metsa.fi