Publicerad 27.4.2022

Finlands och Sveriges gemensamma världsarv klarar klimatförändringarna bra

Stigande temperaturer, ökad nederbörd och minskande istäcke påverkar världsarvet Höga Kusten och Kvarkens skärgård och invånarna i framtiden. Enligt klimatkänslighetsindex anpassar sig världsarvet och lokalsamhällena rätt bra till förändringarna.  

Hur påverkar klimatförändringarna Höga Kusten och Kvarkens skärgård? Det undersöktes under en tvåveckors workshop, som var gemensam för Finland och Sverige. Workshopen tog fram klimatförändringens effekter på världsarvet Höga Kusten och Kvarkens skärgård med hjälp av klimatkänslighetsindexet CVI.  

På workshopen identifierades ökad temperatur, mer nederbörd och minskat istäcke som de tre viktigaste klimatfaktorerna som påverkar världsarvet fram till 2050.  Resultatet blev att världsarvets geologiska värden kommer klara klimatförändringarna bra. De geologiska värdena i området är bland annat kalottberg och tunnelgrottor i Höga Kusten och olika typer av moränlandskap i Kvarkens skärgård. De är inte speciellt känsliga för klimatförändringen.  

Låga och smala små holmar som reser sig ut ur havet i samma riktning.
Moränlandskap i Kvarkens världsarvsområde. Foto: Pekka Lehtonen, Forststyrelsen.

De biologiska världsarvsvärdena, bland annat fisk- och fågellivet i och kring grunda havsvikar, kommer påverkas mer. De är känsligare för de ändringar i nederbörd och temperatur, som klimatförändringen kommer att innebära. Att istäcket minskar påverkar också livet både under vattnet och på stranden.  

Workshopen bedömde också hur påverkan på världsarvsvärdena kommer att påverka lokalsamhället. Där visade det sig att den påverkan skulle bli relativt liten och att lokalsamhället har en god anpassningsförmåga.  

Workshopen utgick från världsarvsvärdena i sin bedömning, så hur naturen i övrigt och lokalsamhället i stort påverkas sägs det inget om. 

– CVI (klimatkänslighetsindex) framtaget för världsarvsområdet fokuserar på hoten mot världsarvets värden och hjälper oss att framöver satsa på konkreta och välriktade åtgärder då det gäller världsarvets skydd och utveckling. Workshopen leddes av de australiensiska forskare som utvecklat metoden, berättar Malin Henriksson, Forststyrelsens världsarvskoordinator i Kvarkens skärgård. 

Representanter för både lokalsamhället, kommunerna och regionala och nationella myndigheter från såväl Höga Kusten som Kvarkens skärgård deltog i workshopen.

– Tack vare analysen från workshopen kan en prioritering göras så att vi kan ta fram relevanta åtgärder för att kunna bevara världsarvets natur- och kulturvärden trots klimatförändringar, berättar Patrik Bylund, Länsstyrelsens världsarvssamordnare i Höga Kusten.   

– Resultatet blev att temperaturökningar, nederbördsökningar och minskat istäcke identifierades som de tre viktigaste klimatfaktorerna. Men också att världsarvet och lokalsamhället har en relativt bra anpassningsförmåga, fortsätter han. 

Samarbete för världsarvets skull 

– Att samarbeta gränsöverskridande för att utveckla Höga Kusten och Kvarkens skärgård tillför mångfalt mer än vad man kan åstadkomma var och en på sitt håll, och är den enda möjligheten för en relevant världsarvsförvaltning, säger Bylund och Henriksson.  

Höga Kusten/Kvarkens skärgård är ett världsarv i två länder och består av tre delområden, ett i Sverige och två i Finland. Områdets världsarvsstatus delas av Sverige och Finland. Länsstyrelsen Västernorrland och Forststyrelsen Naturtjänster är tillsammans ansvariga förvaltare för världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Forststyrelsen och Länsstyrelsen har sedan tidigare ett etablerat samarbete kring världsarvets gränsöverskridande förvaltning, vilket vi bygger vidare på och utvecklar inom klimatkänslighetsindexstudien.  

Klimatkänslighetsindex, Climate Vulnerability Index (CVI) är ett systematiskt verktyg för att bedöma klimatförändringens effekter i ett världsarv. Verktyget är specifikt utvecklat för världsarv och stöds av både Unesco och Internationella naturvårdsunionen IUCN. CVI tittar specifikt på hur de värden påverkas, som gör världsarvet unikt globalt och är själva anledningen och motiveringen till varför området är ett världsarv. För att genomföra CVI-projektet har Länsstyrelsen och Forststyrelsen erhållit projektfinansiering från Interreg Botnia-Atlantica. CVI-metoden har inte tidigare använts i Finland eller i Sverige. Slutrapporten över klimatkänslighetsindex för Höga Kusten/Kvarkens skärgård blir klar under hösten. 

Mer information:

Forststyrelsen, Kustens Naturtjänster, världsarvskoordinator Malin Henriksson, malin.henriksson@metsa.fi, +358 40 193 5775 

Länsstyrelsen Västernorrland, världsarvssamordnare Patrik Bylund, patrik.bylund@lansstyrelsen.se, +46 73 275 16 35