Betesdjuren upprätthåller mångfalden i hotade vårdbiotoper, det vill säga fält, ängar, hagmarker och skogsbeten, och motverkar naturförlust.
På den nationella Naturbetesdagen den 18 juni firades betesdjur och betesföretagare som tillsammans utför ett värdefullt naturvårdsarbete. På temadagen öppnade flera betesföretagare runt om i Finland upp sina dörrar för allmänheten. Den nationella Naturbetesdagen arrangerades genom ett samarbete mellan Forststyrelsens Naturtjänster och Naturbeteskötts producenterna rf, Natur- och viltvårdsstiftelsen, WWF, Lantbruks- och hushållskvinnorna och ProAgria.
Genom bete förebyggs naturförlusten
Betande djur är en bekant syn vid många naturskydds- och kulturarvsobjekt, såsom nationalparker. I Noux nationalpark betar boskap från en ekologisk gård i Pappilanpuisto.
– På naturbeten får kor och får mångsidig näring och ett stimulerande liv. Gårdens åkrar används mångsidigt när boskapen inte betar där. Att arbeta för en mångfaldig natur är givande, berättar Forststyrelsens samarbetspartner Jouko Helander vid Pappilanpuisto gård.
– Betande djur har stor betydelse för naturen i Noux. De håller ängarna öppna och tryggar därmed levnadsmöjligheterna för många arter. På ängarna i Noux trivs bland annat flera fjärilsarter som annars på många ställen håller på att minska, berättar skyddsbiolog Katja Raatikainen vid Forststyrelsen.
Betande djur på naturbetesmarker upprätthåller ängar, torrängar, hagmarker och andra vårdbiotoper. De tryggar livsbetingelserna för många arter och upprätthåller historiskt värdefulla kulturlandskap.
Vårdbiotoper är artrika miljöer som formats av traditionell boskapsuppfödning. De utgör livsmiljöer för bland annat många växt-, fjärils-, och skalbaggsarter. Dessa livsmiljöer hotas av igenväxning eftersom den traditionella betesgången har upphört: från 1960-talet till idag har redan över 90 procent av vårdbiotoperna försvunnit.
Bete motverkar igenväxning på Lövön i Lovisa
Naturskyddsområdet på Lövön är ett av flera naturskyddsområden som förvaltas av Forststyrelsen och där mark utarrenderas för betesbruk. Naturen på ön är omväxlande från öppna stenstränder och artrika havsstrandsängar till lundskog och grandominerad moskog.
– Vårdbiotoperna på Lövön lämpar sig väl som betesmarker för får på grund av att områdena är trygga och mångformiga. Som ras trivs ålandsfåren mycket bra på naturbetesmarker, då fåren erbjuds en stor variation av örter samt löv från träd och buskar att äta. Det har varit fint att följa med hur betet förändrar omgivningen och höra att det kan ha en positiv effekt på de värdefulla arterna på strandängarna, berättar Nilla Salonen, ägare till betesdjuren.
Lövön har en intressant historia och har tidigare fungerat som fiskebas och lotsö. På 1800-talet bodde som bäst sju lotser och deras familjer permanent på ön. Omgivningen på ön – som även fungerat som bas för försvarsmakten – var tidigare väldigt öppen, enligt lokalbefolkningen. I och med att betet och den traditionella markanvändningen på ön upphörde, började markerna växa igen. Igenväxning och utarmning av artmångfalden förhindras genom bete. Idag används ön förutom som betesområde även för naturturism och rekreation. Särskilt personer som är intresserade av fåglar och insekter besöker ön.
Lumovoimaa-projektet strävar till att hämma förlusten av artmångfalden tillsammans med lantbruksföretagare
Lumovoimaa för lantbruksföretagare i Nyland är ett projekt som utförs i samarbete mellan Forststyrelsens Naturtjänster och ProAgria Etelä-Suomi ry/Lantbruks- och hushållskvinnorna. Målet med projektet är att öka skötseln av vårdbiotoper på naturskyddsområden, samt att i samarbete med boskapsägare hitta hållbara sätt att utveckla företagsverksamheten.
– I projektet besöker vi betesmarker och ordnar diskussionstillfällen om skötseln av vårdbiotoper och arrendering av betesmark på naturskyddsområden. Det praktiska utförandet av skötseln på naturskyddsområden kräver ofta kunskap och ett nära samarbete mellan parterna för att till exempel på bästa sätt kunna beakta hotade arter och naturtyper. På hösten är det meningen att hålla en workshop om produktifiering av skötseln av vårdbiotoper. Vi belyser det värdefulla arbete som lantbrukare gör för hotade arter och naturtyper, samt det mervärde som arbetet på naturskyddsområden kan bidra med för företagsverksamheten. Med effektivt samarbete når man kostnadseffektivt slutresultat, förklarar Martina Reinikainen, som är projektchef i Lumovoimaa.
Lantbruksföretagare kan få stöd för skötseln av naturbeten genom lantbrukets miljöavtal. Naturskyddsområdenas ängar och hagmarker är ofta värdefulla specialobjekt, som intresserar företagare. De kan även erbjuda möjligheter för resemålsinkomster och marknadsföring av produkter.
Projektet finansieras av NTM-centralen i Nyland genom den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Mer information:
Noux: skyddsbiolog Katja Raatikainen, Forststyrelsens Naturjänster, katja.raatikainen@metsa.fi
Lövön och projektet Lumovoimaa: skyddsbiolog Martina Reinikainen, Forststyrelsens Naturjänster, martina.reinikainen@metsa.fi