Publicerad 7.2.2024

Viktigt material om Lapplands natur: fjällnaturen lider trots skydd

Enligt resultaten från fjärrkartläggningsprojektet för naturen i Övre Lappland har över hälften av fjällbjörkdungarna och de trädlösa fjällhedarna försämrats i olika grad. Den oroväckande situationen framgår av slutrapporten från Forststyrelsens naturtjänsters och Finlands miljöcentrals samarbetsprojekt. I projektet kartlades nästan tre miljoner hektar naturskydds- och ödemarksområden i Övre Lappland under 2020–2023.

Materialet som producerats med hjälp av fjärrkartläggningsmaterial, fältprov och maskinell intelligens inom fjärrkartläggningsprojektet för naturen i Övre Lappland är det mest exakta man någonsin har samlat in om förekomsten av naturtyper i skydds- och ödemarksområdena i Övre Lappland och deras tillstånd:

Terränginformation samlades in från 4 500 områden för fältprov som täckte hela projektområdet.

Enligt bedömningen över hot mot naturtyper som färdigställdes 2018 är drygt en tredjedel av fjällnaturtyperna hotade. Av de omfattande naturtyperna har särskilt fjällhedarnas och fjällbjörkdungarnas samt palsmyrarnas status försämrats.

De mest betydande orsakerna till situationen är klimatförändringen och renbetet samt deras samverkan.

– Klimatförändringen leder till att till exempel skadorna orsakade av mätarfjäril ökar i fjällbjörkdungar, och barrskogsgränsen stiger. Det blir förbuskning och palsmyrarna försvinner. Renbete förebygger igenväxning av öppna områden, men det kraftiga betestrycket försämrar fjällbjörkdungarnas förnyelseförmåga och försämrar lavarnas tillstånd, berättar serviceägare Elisa Pääkkö vid Forststyrelsens Naturtjänster.

Fjällhedarnas status har försämrats i stora områden, eftersom fyra femtedelar av fjällhedarna i naturskydds- och ödemarksområdena har försämrats i olika grad. Detta beror i synnerhet på att lavarna slits och trädbeståndet, i synnerhet tallen, breder ut sig på fjällhedarna.

Fjällbjörkdungarna äts upp när milda vintrar inte dödar fjärilarnas ägg

Fjällbjörkdungarnas tillstånd varierar kraftigt i Övre Lappland beroende på område. Negativa förändringar i fjällbjörkdungarnas tillstånd förekommer särskilt i Kaldoaivi och Paistunturi ödemarksområden och i Kevo naturreservat i Utsjoki, ställvis i Muotkatunturi ödemarksområde i Enare samt i Kilpisjärvi, särskilt i Malla naturreservat.

Smala, korta björkar med bara få löv i öppen fjellandskap med gröna buskar.
Fjällbjörkdunge som inte förnyas, Kaldoaivi ödemarksområde. Foto: Arto Saikkonen, Forststyrelsen.

Fjällbjörkdungarnas tillstånd påverkas i hög grad av björkskogarnas förnyelseförmåga och förekomsten av skador från mätarfjärilar. De milda vintrarna dödar inte mätarfjärilarnas ägg, varvid antalet fjärilar som äter löv från fjällbjörkarna är större på sommaren. Det måste vara över -36 grader kallt för att äggen ska dö.

Hälften av fjällbjörkdungarna i Övre Lappland har utmärkt status och hälften är försvagade i olika grad. Den största orsaken till försämringen är att fjällbjörkdungarna på grund av renarnas kraftiga sommarbete inte har kunnat förnya sig.

– Förutom björkdungarnas oförmåga att förnya sig har massförekomsterna av mätarfjärilar under 1960- och 2000-talen lett till omfattande björkdöd, säger Pääkkö.

Enligt det material som nu samlats in har 45 000 hektar fjällbjörkdungar förstörts i Övre Lappland på 2000-talet och 95 000 hektar av de tidigare förstörda fjällbjörkdungarna har fortfarande inte återställts. Detta är mer än den totala arealen för städerna Helsingfors, Esbo och Vanda tillsammans.

Vida utbredda fjällbjörkdungar i utmärkt skick finns i områden där det finns ett fungerande betescirkulationssystem som beaktar fjällbjörkdungarna.

– Till exempel i Lemmenjoki, Urho Kekkonens nationalpark och Lapska armen finns det områden där fjällbjörkdungarna mår utmärkt tack vare den fungerande betescirkulationen, konstaterar Pääkkö.

De talldominerade naturskogarna i skydds- och ödemarksområdena i Övre Lappland har i huvudsak utmärkt status och inget skogsbruk bedrivs i skydds- och ödemarksområdena.

Material som producerats som hjälp i uppföljningen av den biologiska mångfalden

När naturen utarmas återhämtar sig den sämre till exempel från störningar orsakade av klimatförändringen. Uppvärmningen har uppskattats vara upp till fyra gånger snabbare i de arktiska områdena än i världen i genomsnitt.

– Därför behöver vi en mer regelbunden uppföljning av hur och hur snabbt naturen förändras. Senast naturen i Övre Lappland kartlades i större utsträckning var på 1990-talet, och då användes andra metoder. Om uppföljningen av naturtyperna görs i så här långa cykler förblir mycket oupptäckt. Vårt material visar att vi i Finland måste göra mer för att förbättra i synnerhet fjällhedarnas och fjällbjörkdungarnas tillstånd. Att fjällhedarna och fjällbjörkdungarna finns i skyddsområdena tryggar inte ensamt bevarandet av dem, säger Pääkkö.

Naturtjänsterna arbetar för att vända naturförlusten mot en väg för återhämtning före år 2030, och även Sykes mål är att förebygga att den biologiska mångfalden försämras och utveckla uppföljningen av dess tillstånd. EU:s strategi för biologisk mångfald syftar också till att stoppa naturförlusten. Målet med strategin är också att effektivera skötseln av skyddsområdena.

– Resultaten av projektet stöder utvecklingen av uppföljningen av naturtyperna mot samanvändning av olika uppföljningsmetoder som stöder varandra. Genom att utnyttja olika fjärrkartläggningsmetoders förmåga att producera naturtypsinformation och genom att också beakta deras brister, osäkerheter och kostnader, kan man få betydligt mer omfattande uppföljningsinformation om naturens tillstånd från i synnerhet stora och svårtillgängliga områden, berättar enhetschef Saku Anttila vid Syke.

Fakta: fjällhedar och fjällbjörkdungar

  • Fjällhedarna och fjällbjörkdungarna är naturtyper som förekommer i Lappland.
  • Fjällhedarna är trädlösa områden i fjälltoppsområdena. Det finns olika typer av fjällhedar: på en del växer till exempel kråkbär och blåbär, på andra växer lav. I Finland finns nio olika typer av fjällhedar.
  • Fjällbjörken är en klenvuxen underart av glasbjörk som växer på fjällsluttningar. I Finland finns nio olika typer av fjällbjörkdungar. Typen av fjällbjörkdungar varierar beroende på hurdant växtbestånd det finns i området utöver fjällbjörkarna. Fjällbjörkdungarna kan till exempel vara karga och lavtäckta eller mer lundartade, där det växer mycket smörboll kring björkarna.

Tidigare om ämnet:

Merkittävää aineistoa Lapin luonnon tilasta: ilmastonmuutoksen takia huomattava osa palsasoista on kadonnut (Forststyrelsens meddelande 28.2.2023, på finska)

Mera information:

Forststyrelsens Naturtjänster:

  • serviceägare Elisa Pääkkö, tel. 040 735 2505, e-post i formen: fornamn.efternamn@metsa.fi

Finlands miljöcentral:

  • Fjärrkartläggning och metodutveckling: Saku Anttila, tel. 0295 251 069
  • Uppföljning av naturtyper: Katariina Mäkelä, tel. 0295 251443

e-post i formen: fornamn.efternamn@syke.fi