Forststyrelsens användning av geografisk information

Forststyrelsen skyddar, sköter och använder en tredjedel av vårt lands areal. På grund av det förvaltade områdets storlek och Forststyrelsens varierande uppgifter behöver vi mångsidig geografisk information i vårt arbete.

En kvinna sitter på en snöskoter och studerar en GIS-enhet.
Bild: Milla Keskipoikela

Vi använder flera geografiska informationssystem, som hjälper oss att upprätthålla aktuell information om 

  • naturresurserna 
  • mark- och vattenegendomen 
  • den byggda egendomen 
  • uppgjorda åtgärdsplaner och 
  • vidtagna åtgärder. 

Vi samlar in geografisk information med hjälp av laserskanning, terränginventeringar och externa informationskällor. Vi uppdaterar uppgifterna om trädbeståndet årligen med tillväxtmodeller som utvecklats av Naturresursinstitutet. I modellerna används så aktuell information som möjligt om skogsresurserna. Vi uppdaterar och preciserar också andra uppgifter hela tiden. 

De geografiska informationssystemen är ett viktigt planeringsverktyg när vi planerar användningen av naturresurserna och naturvården samt Skogsbruk Ab:s åtgärder. De är faktiskt det viktigaste verktyget för många av Forststyrelsens medarbetare: hundratals anställda använder systemen dagligen.  

Varje informationssystem vid Forststyrelsen har en ägare. Ägaren ansvarar för bland annat utvecklingen och underhållet av systemet, informationssäkerheten och användarstödet samt alla nödvändiga lagstadgade uppgifter.  

Geografiska informationssystemet Uljas  

En av Forststyrelsens medarbetare använder ett geografiskt informationssystem på en bildskärmsenhet.
Bild: Keijo Kallunki

Uljas är Forststyrelsens paket med geografiska informationssystem som grundar sig på ESRI-produkter. I paketet ingår sex olika delsystem för olika ändamål, från Forststyrelsens hantering av fastighets- och markanvändningsinformation till inrättande av naturskyddsområden och hantering av information om naturtyper och arter. Merparten av systemen i Uljas stöder hanteringen, planeringen och uppföljningen av information med anknytning till naturskyddsområdena och de här systemen används inte endast av Forststyrelsen utan också av NTM-centralerna, Finlands miljöcentral och miljöministeriet.  

System som Naturtjänster äger

  • SATJ = informationssystem för skyddsområden 
  • SASS = planerings- och uppföljningssystem för skyddsområden  
  • SAKTI = informationssystem för skyddsområdenas biotopfigurer 
  • LajiGIS = system för hantering och underhåll av artdata 
  • PAVE = geografiskt informationssystem för konstruktioner, leder och arkeologiska objekt 

System som Forststyrelsekoncernen äger 

  • OmaisuusGIS = applikation för hantering av Forststyrelsens fastighets- och markanvändningsinformation 

Beskrivningar av de geografiska informationssystemen

Du hittar närmare information om uppgifterna i de olika geografiska informationssystemen samt om systemets användningsändamål och underhåll via länken.

System som Forststyrelsen Skogsbruk Ab äger

  • Silvia = Skogsbruk Ab:s system för skogsresurser och planering  
  • Ohjas = Skogsbruk Ab:s system för verksamhetsstyrning