Silltrutens forskningsdata ger värdefull kunskap för en ansvarsfull planering av havsbaserad vindkraft. De naturutredningar och GPS uppföljningar som Forststyrelsen låter utföra identifierar artens viktigaste födosöksområden, flyghöjder och rutter – information som är central när havsvindkraft utvecklas i linje med målen för biologisk mångfald och hållbar tillväxt. I denna artikel berättar fågelforskaren Martin Hedén vilken typ av uppföljningsarbete som genomförs inom projektområdet och hur fältstudierna bidrar till en långsiktigt hållbar utbyggnad av havsbaserad vindkraft.
Forststyrelsen ansvarar som projektutvecklare för omfattande miljöutredningar inom ramen för projektets miljökonsekvensbedömningsprogram och beställer dessa från miljökonsulten Sitowise. Ett av de mest betydelsefulla fokusområdena är silltruten, en globalt utrotningshotad havsfågel vars häckningsområde sträcker sig från den svenska östkusten via Finland till Vita havet.
”Silltrut är klassad som globalt utrotningshotad på IUCN:s rödlista. Den totala populationen uppskattas till färre än 20 000 par, och arten häckar från den svenska östkusten via Finland till Vita havet?. Cirka 75 % av världspopulationen finns jämnt fördelad mellan Sverige och Finland. Efter häckningssäsongen påbörjar fåglarna sin långa flyttning mot övervintringsområdena kring Victoriasjön och Östafrika”, säger Martin Hedén.
Högupplöst spårningsdata avslöjar detaljerade rörelsemönster
Beteendet hos silltruten har kartlagts genom att år 2025 förse sex fåglar som häckar på Maakalla och Ulkokalla med lätta Ornitela‑sändare som drivs med solenergi. Ytterligare sex fåglar märktes norr om Brahestad. Silltruten utgör en av bevarandegrunderna för Natura‑området i Brahestads skärgård, och kunskap om artens rörelser, häckningsframgång och beteende är viktig för att trygga områdets naturvärden och för att bedöma miljökonsekvenserna av havsbaserad vindkraft. Sändarna registrerar fåglarnas position, flyghöjd och hastighet med fem minuters intervall, vilket ger detaljerad information om deras dagliga rörelsemönster.
Gps‑uppföljningen genomförs i samarbete med projektutvecklaren för Maanahkiainen‑projektet. Projekten utbyter forskningsdata och delar upp undersökningsområdena för att undvika överlappande fältarbete. Genom samarbetet minskas den mänskliga närvaron i silltrutkolonin avsevärt, eftersom båda projektutvecklarna kan utnyttja gemensamt insamlat material i stället för att göra separata besök i samma områden. Fåglarna har följts under hela häckningsperioden samt under flyttningen till Östafrika och tillbaka. Samtliga individer överlevde den långa flyttningen, och material från den andra uppföljningssäsongen finns nu tillgängligt.
Vad resultaten visar
Kunskap om silltrutens födosöksområden, flygrutter och flyghöjder är avgörande för att planera havsbaserade vindkraftsprojekt på ett sätt som minimerar påverkan på fågellivet. Denna information bidrar till att vindkraftverk kan placeras så fågelsäkert som möjligt och att utvecklingen av havsvindkraft stöder både klimatmålen och bevarandet av biologisk mångfald.
”Silltruten studeras i detta projekt på grund av den minskande populationen och artens födosöksbeteende. Det är en mycket pelagisk art som regelbundet söker föda upp till 100 kilometer från boet och flyger långa sträckor de flesta dagar. Eftersom det finns en koloni på Maakalla och en mindre på Ulkokalla är det av stor betydelse för planeringsprocessen att förstå var de viktigaste födosöksområdena finns och vilka områden fåglarna använder mer eller mindre, för att undvika risker. Flyghöjderna varierar också, vilket är en viktig faktor att beakta”, säger Martin Hedén.
Analysen av häckningssäsongen 2026 färdigställs senare och kommer att ytterligare fördjupa helhetsbilden av artens beteende. Resultaten stödjer Forststyrelsens mål att utveckla havsbaserad vindkraft ansvarsfullt och i samklang med naturen.
En pelagisk art är en art som lever och rör sig främst på öppet hav, långt från kuster och fastland. Ordet kommer från det grekiska pelagos, som betyder öppet hav.
Pelagiska arter:
- tillbringar största delen av sin tid ute till havs
- söker föda långt från kusten
- kan förflytta sig mycket långa sträckor varje dag
Silltruten är ett bra exempel: den kan söka föda upp till 100 kilometer från boet och tillbringar en stor del av sin tid på öppet hav.