Det finns över 600 kända vresrosförekomster (Rosa rugosa) längs med Österbottens kust och skärgård, varav en del har Forststyrelsen redan bekämpat i flera år. Utan åtgärder täcker vresrosen sammanlagt tusentals kvadratmetrar skärgårdsnatur efter några år och utbredningen fortsätter allt snabbare.
Forststyrelsens Naturtjänster bekämpar vresros på ungefär 450–600 ställen i skärgården från slutet på maj till mitten på september. Målet är att försöka täcka så bra som möjligt de av mångfaldssynvinkel allra mest värdefulla skyddsområden från Valsörarna i Korsholm till småholmar i Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.
“För att nå resultat, behöver bekämpningen räckas ut till ett stort område. Annars kommer det bara nya bestånd från populationer runt omkring”, påpekar Aurelia Rådström, specialsakkunnig inom naturskydd på Forststyrelsens Naturtjänster.
Vresros är en invasiv art, som kväver praktiskt taget alla andra växter under sig, och mångfalden på dessa invaderade stränder kollapsar helt. Att utrota vresrosen från stora skärgårdshelheter är viktigt, eftersom en enda vresrosbuske producerar massor av nypon, som kan färdas långa vägar på vatten eller i fåglarnas magar och påbörja nya förekomster på nya ställen.
En av Naturtjänsternas uppgifter är att ta hand om mångfalden på skyddsområden. Utöver statens skyddsområden kan Forststyrelsen verka på privata skyddsområden.
Utan organiserad bekämpning är det sannolikt att vresrosen fortsätter att breda ut sig
Bekämpning av invasiva främmande växtarter är vanligtvis på markägarens eget ansvar så länge åtgärderna kan ses vara rimliga. Forststyrelsen hjälper markägare på svårt åtkomliga ställen på skärgårdens skyddsområden, eftersom det inte är rimligt för privata markägare eller samfälligheter att ta sig ut till avlägsna holmar för omfattande bekämpningsarbete. Utan organiserad bekämpning är det troligt att skärgårdens bestånd fortsätter att sprida sig.
”Vi har fått finansiering från Helmi-programmet för bekämpning av vresros i skärgården. Tack vare dessa medel kan vi hjälpa markägare. Forststyrelsen har tidigare bekämpat vresros inom projekten Inspect och CoastNet LIFE. Erfarenhet från dessa projekt är till stor hjälp nu när bekämpningen fortsätter. Offentliga organisationer, föreningar och privata markägare måste göra samarbete för att bevara vår unika skärgårdsnatur”, berättar Aurelia Rådström.
Forststyrelsen har bett om tillstånd för vresrosbekämpning skilt från varje markägare. Utöver det har Forststyrelsen fått undantagslov från fredningsbestämmelser från Södra Österbottens NTM-central. Från kartorn (pdf 4,2 Mb) kan man se, vilka områden bekämpningen berör.
Det finns många sätt att bekämpa och kontinuitet är viktigt
Det är värt att avlägsna vresros, eftersom till växtplatsen typisk vegetation återhämtar sig snabbt. Från effektivitetssynvinkel är det viktigt att bekämpningen lyckas bra på en gång.
Man kan bekämpa vresros på flera olika sätt. Om man röjer beståndet manuellt, kommer det vanligtvis upp nya skott från rotsystemet redan samma sommar – och ofta till större område än tidigare. Röjning och borttagning av alla gröna växtdelar måste därför upprepas flera gånger under samma växtsäsong, för att få bort busken helt och hållet.
“När det finns flera hundra bestånd, är det inte effektivt att använda metoder, som kräver upprepade besök på varje ställe. Dessutom kan det vara svårt att till en början upptäcka alla små skott från annan vegetation och överraskningen kan vara stor om busken bara breder ut sig på större område under de kommande åren”, säger Rådström.
Det är också möjligt att täcka det röjda beståndet med en presenning, som lämnas kvar i några år.
“Tyvärr även med täckning är nya skott ett problem. Rotskotten söker sig till utsidan av kanten även om presenningen skulle vara markant större än beståndet. Presenningarna är också rätt dyra. Dessutom rispar presenningarna och de kan vara svåra att städa bort från naturen utan att lämna skräp”, summerar Rådström.
Det har konstaterats att förgiftning av vresrosbestånd med ogräsbekämpningsmedlet glyfosat är den allra mest effektiva och säkra metoden på områden, som är svåråtkomliga. Då röjs beståndet först med till exempel busksax, vartefter glyfosat appliceras direkt på stubbarna. Medlet penslas eller sprutas enbart på vresrosstubbar, inte i naturen runtomkring.
Precisionsbehandlingen tar bort vresrosbeståndet oftast med ett enda besök, och rotskotten uteblir. Växter, som fanns på platsen innan vresrosen kan återkomma till sin växtplats redan under samma sommar, eftersom bekämpningsmedlets halveringstid är kort.
Bekämpare lämnar alltid en informationsplakat i terräng om användning av bekämpningsmedel. Mängden gift som behövs för denna typ av bekämpning är så små, att det finns ingen risk att bärskörden på samma holme skulle samla på sig rester av giften. Eftersom vresrosbuskar som behandlas med gift klipps till stubbar innan applicering av glyfosat, borde bekämpningsmedlet inte påverka havtornsbuskar, som ibland växer in mellan vresrosgrenarna. Forststyrelsen har konstaterat i fält att havtornsbuskar, som växer tätt intill under åren 2020–2021 besprutade vresrosbuskar, ser helt friska ut.
I framtiden är det möjligt att användning av gift kan ersättas med biologiska bekämpningsmetoder, så som genom att infektera vresrosen med en svamp, som heter purpurskinn (Chondrostereum purpureum). Naturresursinstitutet har utvecklat metoden för slybekämpning men det finns potential även för bekämpning av vresros. Purpurskinn finns inte ännu i kommerciellt bruk men Naturresursinstitutet undersöker för tillfället hur metoden tillämpar sig för vresrosbekämpningen.
Mer information
- Aurelia Rådström, specialsakkunnig inom naturskydd, Forststyrelsen Naturtjänster, tel. 040 729 2260, e-post: aurelia.radstrom@metsa.fi
- Jonas Rönn, fältmästare, Forststyrelsen Naturtjänster, tel. 040 484 5348, e-post: ext-jonas.ronn@metsa.fi
- Troy Bodman, fältmästare, Forststyrelsen Naturtjänster, tel 040 131 9134, e-post: ext-troy.bodman@metsa.fi
