I slutet av 2025 genomfördes en invånarenkät i anslutning till miljökonsekvensbedömningen av havsvindkraftsprojektet i Korsnäs, och den besvarades av en stor skara fast bosatta och fritidsinvånare i närområdet. Syftet med enkäten var att utreda hur området används i nuläget och vilka synpunkter invånarna har på projektets eventuella konsekvenser för levnadsförhållandena, miljön och rekreationsanvändningen.
Information om enkäten skickades ut till 2 481 hushåll och publicerades bland annat i lokala tidningar. Enkäten besvarades av 630 personer. Projektledare Heini Passoja från Forststyrelsen är nöjd med antalet inkomna svar: “Invånarenkäten är ett sätt för lokalbefolkningen att påverka och föra fram sin syn på projektet. Det fanns ett tydligt intresse för enkäten, och antalet svar utgör en god grund när invånarnas åsikter ska behandlas.”
Korsnäsbor stod för omkring 40 procent av svaren. Enligt Passoja kommer svaren att analyseras noga, och ett sammandrag av dem kommer att ingå i den miljökonsekvensbeskrivning som publiceras tidigast 2027. Arbetet med miljökonsekvensbedömningen framskrider som bäst både till havs och på fastlandet, och tidtabellen kan påverkas om ytterligare utredningar behövs.
Stor uppslutning på möten för allmänheten
Parallellt med enkäten ordnades det möten för allmänheten i olika kommuner. Mötena lockade många invånare som var intresserade av projektet, och diskussionen blev livlig. Det var framför allt frågor som gällde elöverföringen och vindkraftverkens synlighet som togs upp.
Nedan finns svaren på de vanligaste frågorna som ställdes under mötena samlade.
Varför går det inte att använda undervattenskablar till Kristinestad för elöverföringen?
Undervattenskablar från transformatorstationen till havs till Kristinestad skulle vara mer än 80 kilometer långa, och det gör lösningen ekonomiskt olönsam och tekniskt utmanande. Det är betydligt svårare att åtgärda fel på havsbottnen än på luftledningar. Dessutom är möjligheten att använda undervattenskablar avsevärt begränsad av de Natura 2000-områden och andra skyddsområden som finns längs kusten.
Är det möjligt att använda gemensamma stolpar?
Nuvarande elsystem tillåter överföring motsvarande högst 1 300 megawatt per kraftledning. Denna gräns kan inte överskridas utan att det äventyrar elsystemets driftsäkerhet, så det måste byggas en egen separat kraftledning för projektet.
Hur breda blir kraftledningarna?
Den el som produceras inom projektet överförs till stamnätet med hjälp av högst två kraftledningar på 400 kV. Den nya kraftledningen på 400 kV behöver en öppen ledningsgata som är cirka 42 meter bred. Om två parallella kraftledningar byggs, ökar bredden till cirka 83 meter. Till det tillkommer 10 meter breda kantzoner på båda sidorna. Om den nya kraftledningen byggs bredvid den befintliga, behövs en ny ledningsgata som är cirka 41 meter bred.
Vem gör det slutgiltiga valet av elöverföringssträckning?
Anslutningspunkten till stamnätet är en viktig faktor i valet av elöverföringssträckning. Fingrid fastställer anslutningspunkten efter ansökan om projekttillstånd. En förutsättning för att ansöka om projekttillstånd är att Korsnäs kommun godkänner planen för havsvindkraftsparken. Projektutvecklaren Vattenfall väljer den sträckning som ska genomföras utifrån den tekniska och ekonomiska genomförbarheten och utifrån de villkor som miljön, bebyggelsen och markanvändningsplanerna ställer.
Hur synliga blir vindkraftverken i landskapet?
Synligheten utreds i miljökonsekvensförfarandet med hjälp av en siktområdesanalys. Kraftverkens synlighet påverkas av årstiderna, väderförhållandena och belysningen. I miljökonsekvensbeskrivningen ingår fotomontage som visar hur synliga kraftverken kommer att vara från olika punkter, för att möjliggöra en ingående bedömning av konsekvenserna för landskapet.