Gemensamt pressmeddelande: Forststyrelsen och WWF Finland
I Finland observerades tre fjällrävsbon denna sommar i Enontekiöområdet. I de tre lyorna fanns sammanlagt fyra valpar. Även om antalet valpar denna sommar var mindre än under tidigare år på grund av bristen på sorkar och lämlar, finns det ändå skäl till glädje: den akut hotade fjällräven har fått valpar i Finland för fjärde året i rad.
År 2022 var historiskt för fjällräven: arten förökade sig och fick valpar i Finland för första gången på över 25 år. Sedan dess har fjällräven årligen producerat 3–25 valpar i Finland. Fjällrävens återkomst till Finlands häckningsfauna är resultatet av ett långvarigt naturskyddsarbete.
Även denna sommar lyckades förökningen, men antalet valpar blev mindre än tidigare. Tre lyor hittades i Enontekiö, med sammanlagt fyra valpar. Vid de andra lyorna som fjällräven har använt under de senaste åren hittades inga tecken på förökning denna sommar.
Den viktigaste orsaken till det mindre antalet valpar var bristen på fjällrävens huvudsakliga födokälla, sorkar och lämlar. Bestånden av sorkar och lämlar varierar naturligt i fjällområdena, och i år fanns det mycket få smådäggdjur.
”På grund av bristen på sorkar och lämlar har fjällrävens födotillgång varit mycket svag denna sommar, och därför förutsågs ett ännu sämre förökningsresultat. Av samma orsak har det gått åt mer foder från fjällrävarnas utfodringsautomater än under tidigare år”, berättar Jukka Ikonen, specialsakkunnig i naturskydd vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Forststyrelsens Naturtjänster ansvarar för skyddet av fjällräven i Finland. Forststyrelsen och WWF upprätthåller utfodringsautomater i fjällrävens viktigaste utbredningsområden. Dessa stöder i första hand valparnas överlevnad under den första vintern och hjälper vuxna fjällrävar att stanna kvar på de bästa reviren även under svaga sorkår. Automaterna är byggda så att fjällrävens värsta konkurrent, rödräven, inte kommer åt fodret.
Svaga sork- och lämmelbestånd bromsade fjällrävsstammens tillväxt även i Sverige och Norge
Skyddsarbetet för fjällräven sker i nära samarbete med Sverige och Norge. Det gränsöverskridande samarbetet är livsviktigt för fjällrävsstammens återhämtning, eftersom fjällräven inte känner några nationsgränser.
Uppgifter om förökning och antalet valpar i Sverige och Norge publiceras vid årsskiftet i den nordiska fjällrävsrapporten. Enligt de nuvarande uppgifterna var förökningsresultatet svagt även i de nordligaste fjällområdena i Sverige och Norge.
Den nordiska fjällrävspopulationen var som minst i början av 2000-talet, då populationen uppskattades omfatta endast cirka 40–60 vuxna individer. För närvarande uppskattas den gemensamma fjällrävsstammen i Finland, Sverige och Norge uppgå till cirka 582 vuxna individer.
Hjälp fjällräven genom att ta med avfallet bort från fjällen
Varje vandrare kan delta i skyddet av fjällräven genom att på rätt sätt ta hand om organiskt avfall såsom matrester, fiskrens och jaktavfall. Att minimera det organiska avfall som lämnas kvar i naturen hjälper fjällräven, eftersom dess värsta konkurrent, rödräven, effektivt utnyttjar människans matrester i fjällen.
”WWF inledde i år kampanjen Hjälp fjällräven – mata inte rödräven (wwf.fi, på finska), där man vägleder fjällbesökare samt turismföretagare och vildmarksguider i hur man ska hantera avfall på ett sätt som gynnar skyddet av fjällräven”, berättar WWF:s programchef Petteri Tolvanen.
Klimatuppvärmningen, den ökade turismen och annan mänsklig verksamhet har hjälpt rödräven att sprida sig till fjällhedarna. Rödräven är det största hotet mot fjällräven, eftersom den som större konkurrerar om samma föda, tar över fjällrävens lyor och kan även döda fjällrävens valpar.
Rödräven drar särskilt nytta av människans matrester under år som detta, när det finns mycket lite av dess naturliga föda – sorkar och lämlar – i naturen. Rödrävens ökning i de norra fjällområdena har även begränsats genom jakt, men att minimera dess tillgång till mat från människan angriper problemets grundorsak.
”Vandrare är väl medvetna om att exempelvis plastavfall inte hör hemma i naturen. För många har det kommit som en överraskning att även biologiskt nedbrytbart matavfall kan vara skadligt för fjällräven”, säger Tolvanen.
Mål: tusen vuxna fjällrävar år 2035
Även om fjällrävspopulationen har ökat är den fortfarande långt ifrån livskraftig. Arten behöver fortfarande effektiva skyddsåtgärder. Det gemensamma nordiska målet är att det år 2035 ska finnas totalt tusen vuxna fjällrävar i Finland, Sverige och Norge.
Det EU Interreg Aurora-finansierade projektet Felles fjellrev – Together for the Arctic Fox fortsätter och utvecklar det långvariga nordiska skyddsarbetet för fjällräven. Myndigheter, universitet och naturskyddsorganisationer från Finland, Sverige och Norge deltar. I Finland deltar Forststyrelsens Naturtjänster och WWF Finland i projektet, som pågår till slutet av 2026.
Med hjälp av projektfinansieringen fortsätter och utvecklar Forststyrelsen fjällrävens utfodring, jagar rödräv i fjällområden i samarbete med lokala frivilliga jägare och renskötare, genomför uppföljning av fjällrävsstammen och samlar DNA-prov och spillning för att följa fjällrävens hälsotillstånd. WWF Finland har finansierat utfodringen av fjällrävarna i Finlands fjällområden samt viltkamerauppföljningen vid utfodringsautomaterna. Dessutom samordnar WWF fjällrävsarbetsgruppen.
Fjällrävens bon och antalet födda valpar i Finland
| År | Bon | Valpar |
| 2022 | 1 | 3 |
| 2023 | 4 | 25 |
| 2024 | 3 | 9 |
| 2025 | 3 | 4 |
Mer information:
- Jukka Ikonen, projektledare och specialsakkunnig i naturskydd, Forststyrelsens Naturtjänster: tfn +358 40 704 3121, jukka.ikonen@metsa.fi
- Petteri Tolvanen, programchef, WWF Finland: tfn +358 400 168 939, petteri.tolvanen@wwf.fi
- Frågor och svar om fjällrävens skydd (på finska)
Tidigare om ämnet: