Nationalparker och strövområden ger nytta för lokalekonomin

De belopp som staten placerar i nationalparker och strövområden återställs mångfaldigt till samhället i form av lokala företagsverksamheter och arbetstillfällen. Staten finansierar basservicen i nationalparkerna och strövområdena med budgetmedel. Näringslivet bidrar med avgiftsbelagda turismtjänster i närområdena.

Besökarna i nationalparkerna använder pengar i närområdet och bidrar i medeltal med cirka 10 euro för varje euro som investerats i en parks friluftstjänster och naturum. I de nationalparker som ligger i turistområden är nyttovärdet ännu högre. I närheten av stora städer och huvudstadsregionen framhävs fördelarna med närrekreation och hälsofördelarna snarare än effekten på den lokala ekonomin.

Resultat för 2025

De sammanlagda lokalekonomiska totala inkomsteffekterna för de 63 objekt som tidigare omfattats av beräkningarna uppgick 2025 till 412,3 miljoner euro, vilket är nästan samma nivå som föregående år (412,4 miljoner euro).

Nationalparkernas lokalekonomiska effekter uppgick 2025 till 277,9 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro och 2,8 % mindre än 2024. Minskningen är något (0,6 procentenheter) större än nedgången i besöksmängden. Det beror på att nedgången har varit störst i de nationalparker som genererar de största lokalekonomiska effekterna, såsom Pallas–Yllästunturi, Oulanka och Koli.

Besöksmängderna ökade något i de statens strövområdena, de historiska objekten och andra betydande mål som omfattas av besökaruppföljningen, och därmed ökade även deras lokalekonomiska effekter. Sammantaget låg de lokalekonomiska effekterna 2025 därför kvar på ungefär samma nivå som 2024.

Hur beräknas effekten på den lokala ekonomin?

Fram till år 2024 utredde Forststyrelsens Naturtjänster varje år de lokala inkomst- och sysselsättningseffekterna av samtliga nationalparker, statens strövområden samt ett antal andra skyddsområden av betydelse för turismen, baserat på besökarnas utlägg.

Den ekonomiska effekten beräknade med en metod som utvecklats av Forststyrelsens Naturtjänster i samarbete med Skogsforskningsinstitutet (Naturresursinstitutet) utifrån MGM2-modellen, som tagits fram i USA. Metoden beaktar uppgifter om besök, uppgifter om besökarnas utlägg samt koefficienter som beskriver hur pengar cirkulerar i den lokala ekonomin. Koefficienterna har uppdaterats senast 2019 (Vatanen & Kajala 2020, se nedan).

De totala inkomsteffekterna innebär de direkta och indirekta inkomsteffekterna per år som besökarnas pengar för med sig till närområdet. Metoden granskar effekterna av alla besökare sammanlagt, men bedömer också separat effekterna av de besökare för vilka området som undersöks var resans huvudmål.

Naturtjänster förnyar beräkningsmetoden för hur skydds- och friluftsområden ger nytta för lokalekonomin. År 2025 publiceras inte längre objektspecifika resultat, eftersom inga besökarundersökningar har genomförts under 2024 och 2025. Därmed är materialet för gammalt för att på ett tillförlitligt sätt granska resultaten för enskilda parker. De lokalekonomiska effekterna för 2025 har beräknats genom att multiplicera varje objekts lokalekonomiska effekt för 2024 med förändringen i besöksmängden mellan 2024 och 2025. Utifrån detta har sammanställningar gjorts för nationalparker, statens strövområden, historiska objekt, andra betydande besöksmål och för alla objekt sammantaget.

Mera information