På Natura 2000-områdena skyddas naturtyper och arter
Med hjälp av nätverket Natura 2000 skyddas viktiga naturtyper och arter i hela Europeiska unionen. Målet är att bevara naturens mångfald.
De områden som ingår i Finlands förslag till Natura 2000 är i huvudsak nuvarande naturskyddsområden, ödemarksområden och objekt som omfattas av de olika skyddsprogrammen. Nätverket skyddar även sådan natur som tidigare har haft ett sämre skydd, t.ex. undervattensnatur i skärgården och vid kusten, sjöar, stora älvar, småvatten, berg och kulturmiljöer.
Det första statsrådsbeslutet om det förslag till Natura 2000 som Finland skulle överlämna till Europeiska unionen fattades 1998. Förslaget kompletterades 1999, 2002, 2004 och 2005.
Efter det kompletterande beslutet i Juni 2005 omfattar Finlands förslag 1 860 sådana områden som avses i habitatdirektivet och fågeldirektivet.
Natura 2000-områdenas sammanlagda areal är cirka 49 000 km2, dvs. ca. 15 % av Finlands totala yta. Nästan 80 % av den totala arealen i förslaget utgörs av statsägd mark.
EU-kommissionen fattade i december 2003 ett beslut om Natura 2000-områden inom den alpina zonen. Från Finland godkändes 19 områden i Övre Lappland, sammanlagt 17 900 km2. Resten av Finland hör till den boreala zonen. I januari 1005 fattade kommissionen ett beslut om Natura 2000-områden inom den boreala zonen.
Skyddet av Naturaområden kan basera sig på lagstiftning, administrativa bestämmelser eller frivilliga avtal. Merparten av skyddet baserar sig på naturvårdslagen och ödemarkslagen, men naturvärden skyddas även med stöd av skogslagen, vattenlagen, lagen om friluftsliv, markanvändnings- och bygglagen samt marktäktslagen. På områdena kan tillåtas sådan verksamhet som inte hotar de naturvärden som avsikten är att skydda.
Mera information
- Finlands Natura 2000-områden (www.miljo.fi)
På dessa sidor uppräknas och beskrivs de skyddsobjekt som finns på respektive regional miljöcentrals ansvarsområde