Främst på egen hand inom skyddsområdena
Rekreationsformer som i första hand kommer i fråga inom skyddsområdena är sådana lätta former av friluftsliv som inte i någon väsentlig utsträckning förändrar tillståndet i naturen eller kräver vägar, breda stråk eller andra servicekonstruktioner som permanent förändrar naturen.
Rekreationsformer som rekommenderas på naturskyddsområden är
- på de flesta områdena dagsturer till fots, på skidor, roende eller paddlande
- tältutflykter eller båtutfärder, där man utnyttjar underhållna tältplatser eller naturhamnar
- ödemarksvandringar till fots eller på skidor med lägerslagning på egen hand
- guidade exkursioner och vandringar för grupper
- natur- och vandringsläger inom stora områden
Man förhåller sig med urskillning till utfärder med cykel, till häst, med ren eller hundspann. Dessa aktiviteter styrs till egna leder så att man förhindrar att stigarna slits och att den övriga användningen av området störs. På skyddsområdena rekommenderas inte idrottsliknande motionsformer som inte har någon anknytning till skyddsområdets syfte och som lika gärna kan bedrivas utanför området. På naturskyddsområdena kan småskaliga evenemang som ordnas på naturens villkor, t.ex. ledda motionsvandringar eller orientering, som inte kräver motordrivna terrängfordon eller särskilda konstruktioner eller arrangemang på själva skyddsområdet, komma i fråga.
Fritidsaktiviteter som äventyrar naturvärdena utanför skyddsområdet
Sådan rekreationsverksamhet (t.ex. utförsåkning, tävlingsidrott och trafik med terrängfordon), som utgör ett hot mot naturvärdena eller som stör områdets djurliv eller andra användare, hänvisas till områden utanför naturskyddsområdena.
Från denna princip har det i samband med inrättandet av skyddsområdena föreskrivits vissa undantag, antingen till förmån för lokalbefolkningen eller så att undantaget gäller en mindre del av skyddsområdet. På myrskyddsområdena och ödemarksområdena i norra Finland, för vilka fridlysningsbestämmelserna är mindre stränga än för andra skyddsområden, kan mera omfattande användning för rekreationsändamål komma i fråga (t.ex. jakt, fiske), förutsatt att det inte leder till permanenta förändringar i områdets natur och att organismerna inte blir lidande. Samma principer kan också iakttas i de skyddsområden som inrättats för att skydda gammal skog.
Mera information