Principer för användningen av skyddsområden
Den lagstiftning som gäller skyddsområdena och ”Principer för skötseln av naturskyddsområden” styr användningen av naturskyddsområdena. I praktiken sker styrningen med hjälp av planering, serviceutrustning, naturguidning samt övervakning. Användningen av skyddsområdena för rekreation och näringsverksamhet anpassas till respektive områdes storlek och skyddsmål. Vissa utgångspunkter ingår redan i naturvårdslagen. De preciseras i författningarna om inrättande av skyddsområdena, i ordningsstadgorna samt i skötsel- och användningsplanerna. Vissa typer av verksamhet är helt förbjudna inom skyddsområdena, för vissa typer av verksamhet kan tillstånd beviljas. I sameområdet och i skärgården har lokalbefolkningen särskilda rättigheter.
Huvudprincipen är att undvika skadeverkningar
Den bärande principen för användningen av skyddsområden är att de naturskyddsvärden och kulturella värden som områdena är avsedda att skydda skall påverkas så litet som möjligt.
Vid planeringen av de största områdena (t.ex. nationalparkerna) har strävan varit att indela både Forststyrelsens åtgärder och allmänhetens användning av områdena i zoner, så att de mest värdefulla skyddsobjekten skall bevaras så bra som möjligt. Serviceutrustning byggs enligt behov och när underhållsåtgärder vidtas försöker man minimiera konsekvenserna för miljön.
Mera information