Första sidan > Aktuellt > Pressmeddelanden år 2010

Ny metod ger turboeffekt åt kartläggningarna av Östersjöns undervattensnatur

Publicerad 3.6.2010   

I projektet Ultra som administreras av Forststyrelsen har en metod som kan revolutionera kartläggningen av Östersjöns undervattensnatur tagits fram. Resultaten är världsunika. Det mest centrala med metoden är dess snabbhet. Om metoden tas mera storskaligt bruk kan den vara till nytta till exempel i planeringssituationer, i samband med muddrings- bro- och vindkraftsprojekt, vid planering av marktäkt i havsområden samt i beslutsfattande gällande skyddsområden.

I det av Forststyrelsens naturtjänster administrerade projektet Ultra ville man undersöka om den laserbaserade fjärrkarteringsmetoden Lidar kan användas för att utöver djup även kartera förekomst av arter och habitat havsområden. Det finns idag ett ökande användningstryck på våra havsområden vilket gör att behovet av information är stort och de kartläggningar som sker idag sker under tidspress. Lidar används världen över för att snabbt mäta djup- och höjdförhållanden över stora områden, i Finland främst för kartläggning av landområden.

Flygbaserade kartläggningar utfördes i både Finland och Sverige september 2009. I synnerhet en del av resultaten från det finländska undersökningsområdet överraskade. Med Lidartekniken erhölls djupinformation som överskred förväntningarna. Utöver information om djup lyckades man ta fram kartor över bottenvegetation, något som är världsunikt. Även resultatens höga tillförlitlighet, 80-90% vid jämförelse med verifieringsdata, överraskade forskarna. Redan de kartor som producerades under projektets gång kan som sådana användas för planläggning och planering av havsområden.

Lidarteknikens stora fördel är dess snabbhet: med traditionella karteringsmetoder har ett team lyckats kartlägga ca 10 kvadratkilometer undervattensnatur per sommarsäsong. Med den flygbaserade laserkarteringsmetoden är det möjligt att kartlägga upp till 30 kvadratkilometer per dag. 

Bristfälligt känt Östersjön

Kännedomen om arters och livsmiljöers förekomst och spridning i Östersjön är bristfällig. Med nuvarande teknik är det inte möjligt att under överskådlig tid inhämta den kunskap som behövs för beslutsfattande i samband med utnyttjande av havsområden och skydd samt bedömning av effekter.

Problemet gäller i synnerhet de grunda områdena: många traditionella kartläggningsmetoder ger inte tillförlitlig information om arters och habitats (livsmiljöers) förekomst på grundområden. Samtidigt är användningstrycket störst mot just dessa områden. På grundområden finns också oftast de mest betydande naturvärdena.

– Det är ständigt aktuellt med omfattande projekt i våra havsområden. För Finlands del är det viktigt att vi snabbt och tillförlitligt kan styra dessa till lämpliga områden. Trots detta är det i nuläget ordentligt under en procent av Finlands havsmiljöer som är kartlagda. Detta konstateras bland annat i Riksdagens miljöutskotts utlåtande till statsrådets Östersjörapport. Effektiviteten och resultaten av kartläggning av undervattensnaturen är direkt beroende av använda metoder och tillgängliga resurser, säger Ultraprojektets koordinator Michael Haldin, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster.

Trots att forskningsresultaten är utmärkta bör ännu Lidartekniken utvecklas innan den kan utnyttjas storskaligt. 

– Metoden bör standardiseras, vilket kräver Forststyrelsens, Västerbottens länsstyrelsens och svenska Totalförsvarets forskningsinstituts fortsatta samarbete. Planering av Ultra 2 inleds redan i sommar, konstaterar Haldin.

Det Hawkeye II Lidarsystem som använts i projektet finns tillgängligt på endast två flygplan världen över. Tekniken som ursprungligen utvecklades för eftersök av u-båtar och minor är nu kommersiellt tillgänglig för mätning av höjd- och djupförhållanden. Som en följd av Ultraprojektets resultat kan eventuellt dess användningsområde ytterligare breddas till att omfatta även kartläggning av naturvärden.

– Trots att metoden bör vidareutvecklas är de resultat som nu erhållits av mycket stor betydelse. Det finns ett stort behov av att använda metoden storskaligt så att användningen av våra havsområden ska kunna göras utan att Östersjöns känsliga natur utsetts för ännu större påfrestningar än idag, säger Haldin.

Tilläggsinformation:
Forststyrelsens naturtjänster, specialplanerare Michael Haldin, tel. 040 5058 580 (ni kan även sända ringbud per textmeddelande); informationschef Päivi Rosqvist, tel. 0400 425 666

Fakta om fjärrkartering med Lidar:

• -Lidar är en laserbaserad fjärrkarteringsmetod som sker från flygplan eller helikopter. Lidar kommer från LIght Detection And Ranging. 

• Lidarmetoden baseras på laserimpulsers reflektion mot havsbotten. I projektet antogs att de återvändande impulserna utöver information om djup även skulle kunna ge information om havsbottens sammansättning samt vegetation eftersom detta påverkar den reflekterade ljusimpulsens egenskaper.

• Metodens fördel är snabbheten och effektiviteten: det är möjligt att kartlägga 30 kvadratkilometer per dag. Avståndet mellan mätpunkter är ca 2 m. Nackdelen är att metoden endast når ner till ca 10 meters djup. 

• Den nya metoden testades på två områden, Rönnskär skärgård (Finland) och Sävarfjärden (Sverige). Sävarfjärden ligger ca 100 km norr om Rönnskär och representerar Bottenvikens mera saltfattiga förhållanden medan det sydligare Rönnskär representerar de något saltare förhållanden som råder i Bottenhavet. Salthalten, saliniteten, påverkar områdets artsammansättning avsevärt. För att jämföra olika metoder att samla in fältverifieringsdata (jämförelsedata) användes olika metoder i de båda undersökningsområdena: i Sävarfjärden insamlades data om havsbotten genom videofilmning medan data i Rönnskär insamlades genom dykning med hjälp av undervattensskotrar.  I analyserna av resultaten kombinerades Lidar-signalerna med det jämförelsematerial som insamlats med traditionella metoder. Analyserna gjordes av svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

• I Ultraprojektet eftersträvades också att bedöma Lidardatats och de analyserade resultatens betydelse för centrala organisationer.

• Länsstyrelsen Västerbotten fungerade som Forststyrelsens samarbetspartner i Ultra-projektet. I projektet deltog även bland annat Meritaito Oy, Österbottens förbund, Vasa stad, Korsholms kommun, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Umeå kommun, Vit- och fiskeriforskningsinstitutet, Fiskeriverket, Södra Österbottens ELY-central, Geologiska forskningscentralen och AquaBiota från Sverige. För sin samhälleliga och regionala betydelse har projektet fått finansiering av Interreg IVA-programmet Botnia-Atlantica samt Österbottens förbund, Länsstyrelsen Västerbotten och Naturvårdsverket.